Kampanjen, som går under namnet #OperationArk på sociala medier, drivs av Paul Farthing, tidigare brittisk marinkårssoldat som tjänstgjort i Afghanistan. Han är grundaren av Nowzad, ett djurhärbärge i Kabul, som sedan talibanernas maktövertagande har kämpat för att evakuera djur till Storbritannien.

– Evakuering av djur från krigszoner har skett i alla tider, så länge människor har hållit djur. Det finns exempel från både första och andra världskriget där djur har evakuerats, men i nutid finns inga exempel i den här omfattningen, säger Benny Andersson, generalsekreterare på Djurens rätt, som tycker att det är viktigt att även djur kan evakueras.

I de flesta länder där människor lever i extrem fattigdom är djuren också utsatta, men inte en prioritet, det berättar Niclas Ericsson, kommunikationschef på Svenska Afghanistankommitéen.

Har Svenska Afghanistankommitéen någon inblick i hur talibaner förhåller sig till djurhållning?

– Det kan jag inte svara på, men generellt är djur fruktansvärt utsatta i Afghanistan eftersom det är ett land med extrem fattigdom, så är det i de flesta länder där människor lever i extrem fattigdom, djur har inte samma status som de har i till exempel Sverige, säger Niclas Ericsson.

Privat flygplan var redo

Privata aktörer har donerat pengar till kampanjen för att finansiera ett privat flygplan åt Nowzads medarbetare och djur. Under torsdagen var flygplanet redo att landa på Kabuls flygplats och i hopp om att evakueras anlände Paul Farthing, hans medarbetare och 200 djur till flygplatsen natten till torsdagen.

”Mina medarbetare och mina djur sitter fast utanför flygplatsen, vi har ett flyg som väntar. Kan du snälla hjälpa oss att i säkerhet ta oss in till flygplatsen och vår konvoj?” Vädjade Paul Farthing på twitter till Suhail Shaheen, talesperson för talibanerna.

– De var vid flygplatsen, men tyvärr är de tillbaka på djurhärbärget igen, ingen ska ha kommit till skada av explosionerna vid flygplatsen, säger Benny Andersson som följer evakueringen av djuren via sociala medier.

Vad svarar ni på om folk blir upprörda över att man evakuerar djur, samtidigt som människor försöker fly Afghanistan?

– Problemet är inte att för många djur räddas, utan problemet är att för få människor evakueras. Det handlar inte om att djur ska ta platser ifrån människor, tvärtom, i just det här fallet skulle det leda till att fler människor kan räddas, säger Benny Andersson.

Enligt Nowzad rymmer det privata flygplanet platser åt fler människor än Nowzads medarbetare.

Häftig diskussion på Twitter

En häftig diskussion mellan #OperationArk supportrar och den brittiske försvarsministern utbröt under torsdagen efter rykten om att Storbritannien skulle ha blockerat Nowzads flygplan.

”Ingen har under några omständigheter blockerat flyget. Det är en fullständig myt som cirkulerar omkring”, twittrade försvarsministern Ben Wallace.

De som stödjer #OperationArk utrycker sin besvikelse efter den misslyckade evakueringen och kräver att regeringen hjälper Paul Farthing, hans medarbetare och djur att ta sig in på flygplatsen för att i säkerhet kunna evakueras till Storbritannien.

Wallace har godkänt att det privata flygplanet ska få landa på flygplatsen, men det är ännu oklart om omständigheterna vid Kabuls flygplats tillåter evakueringen att genomföras.

– Vi tycker att hela den här kampanjen pekar på hur viktigt det är att vi inte glömmer bort djuren i sådana här katastroflägen, djuren vet inte vem som sitter i regeringen, men däremot känner människorna, som driver härbärget och tar hand om djuren, att de inte kan vara kvar, det är den stora påverkan och det är därför djuren behöver den här evakueringen, säger Benny Andersson. 

Energin från solens strålar står i dag för endast omkring två procent av jordens energibehov. Vad som krävs är miljövänliga och billiga solceller. 

Nu har forskare från Linköpings universitet och KTH lyckats skapa en solcell delvis tillverkad av kraftlignin, en relativt obehandlad restprodukt från papperstillverkning. Lignin finns i cellväggarna hos nästan alla landlevande växter. Träd består till 20–30 procent av lignin, det är vad som ger styrka till växten. 

Forskarnas långsiktiga mål är en solcell helt av trämaterial.

– Vi vill bygga effektiva, pålitliga, billiga och miljövänliga solceller. Med den här studien kan vi visa att det är möjligt och ett första steg mot att byta ut material som idag är baserade på olja mot träbaserade alternativ, säger Mats Fahlman, professor vid Laboratoriet för organisk elektronik vid Linköpings universitet i ett pressmeddelande.

Lignin som behandlats kraftigt med olika kemikalier har tidigare använts i försök med solceller. I jämförelse med dem är solcellen av kraftlignin stabilare, enligt forskarna.

I jämförelse med traditionella solceller finns för- och nackdelar med ligninbaserade varianter, berättar Mats Fahlman.

– Organiska solceller kommer aldrig vara bäst när det gäller effektivitet. Men fördelen är att de är ogiftiga, hållbara och billiga. Kan de ligga på 15–20 procents effektivitet räcker det gott och väl för de flesta tillämpningar, säger han.

Det är en av de stora snackisarna under klimatmötet COP28 i Dubai. Tekniken som av vissa beskrivs som en klimaträddare – medan andra ser den som ett sätt för oljejättar att i oförminskad takt fortsätta med klimatskadliga fossila bränslen.

I Sverige beskrivs CCS som en viktig pusselbit för att nå klimatmålen. Men det går trögt med tekniken, som går ut på att avskilja koldioxid från utsläppen, transportera bort den och pumpa ned den i underjorden.

En genomgång som TT gjort bland de projekt som kommit längst visar att ingen ännu formellt har fattat ett investeringsbeslut om att faktiskt gå vidare med planerna. En anledning är den stora ekonomiska osäkerheten.

Regeringen har avsatt 36 miljarder kronor för 2026–2046. Tanken är en omvänd auktion där företag tävlar om att erbjuda störst koldioxidupptag till lägst pris. Men processen har fastnat hos EU-kommissionen och hur lång tid den tar vet ingen. Klart är att auktionerna försenats till minst nästa år.

– Alla går och väntar på ett godkännande från EU, säger Julia Ahlroth, chef för strategi och omvärldsrelationer på Växjö Energi.

Bolaget planerar att sätta in koldioxidavskiljning på Sandviksverket, som årligen ska fånga in 200 000 ton koldioxid. Projektet är redan försenat, och är i gång tidigast 2028.

Var hamnar koldioxiden?

Ett annat problem är var koldioxiden som avskiljs ska ta vägen. Koldioxiden måste transporteras med båt, tåg, lastbil eller i pipeline, antagligen med slutstation i Norge eller Danmark. De lösningarna finns inte i dag och transportsektorn behöver veta att den kommer att ha någon koldioxid att avskilja. Samtidigt vill ingen satsa på CCS om ingen kan transportera bort koldioxiden.

– Utmaningen är att ingenting är på plats. Vem vågar börja med ett investeringsbeslut så att de andra kan gå efter? säger Ahlroth.

Stockholm Exergi med sitt biokraftvärmeverk i Hjorthagen är antagligen längst fram i landet med planerna på sin bio-CCS-anläggning. Men även här har projektet försenats, från 2026 till tidigast 2027.

Innan bolaget vågar lägga ett investeringsbeslut väntar man in regelverket kring den omvända auktionen, säger Fabian Levihn, forskningschef och docent i industriell ekonomi vid KTH.

– Sverige hamnar efter. Vi låg bland de första, det är bara att konstatera att Danmark redan hunnit genomföra någon typ av upphandling av stöd för negativa utsläpp.

Jätteprojekt hotat

Inte heller stora utsläppare av koldioxid har satt ned foten kring CCS i Sverige. Heidelberg Materials cementfabrik i Slite på Gotland har planer på en sådan som i ett slag skulle kapa Sveriges utsläpp med 4 procent, 1,8 miljoner ton årligen.

Men för att jättesatsningen på 10 miljarder kronor ska sjösättas behöver företaget snabba tillståndsprocesser och även nya elkablar till Gotland i god tid innan anläggningen är i bruk 2030.

– För att vi inte ska bli omsprungna måste man omedelbart ta ett mycket tydligare statligt grepp om den här strukturomvandlingen, säger vice vd Karin Comstedt Webb

I dag är Svenska kraftnäts prognos för de nya elkablarna 2031. För sent, anser Heidelberg.

– Då går investeringen kanske till något annat land, säger Comstedt Webb.