Sedan början av augusti har Greenpeace bevakat avverkningshotade skogar i Muonio sameby, norr om Pajala i Norrbotten. I torsdags stoppade Sveaskog en påbörjad avverkning, men Muonio sameby kräver mer.

Ett avverkningsanmält skogsområde har skonats från att bli ytterligare ett kalhygge, men varken Muonio sameby eller Greenpeace känner sig nöjda. Konflikten är djupare rotad än i huruvida skog ska avverkas eller ej. Det handlar också om att Muonio sameby har tilldelats en felaktig juridisk benämning.

Med anledning av sitt geografiska läge nedanför lappmarksgränsen blev Muonio sameby år 1933 av staten felaktigt omvandlad till en juridisk koncessionssameby, vilket gör att de enligt lag inte har samma rättigheter som Fjäll- och skogssamebyar, skriver Greenpeace på sin hemsida.

Sveaskog har, trots den här felaktiga juridiska benämningen, alltid behandlat Muonio sameby som en skogssameby, fram till 2018, då de abrupt ändrade sitt förhållningssätt till samebyn. Nu behandlas Muonio sameby som en koncessionssameby, vilket i praktiken innebär att man slutat ha samråd.

– Beskedet kom muntligt från Sveaskogs representant som varit ute i fält med oss, han meddelade våra skogsansvariga att Sveaskog inte skulle samråda med oss längre, säger Hans Holma, renskötare och ordförande i Muonio sameby.

Frågan om att ändra samebyns juridiska benämning och därmed återfå rättigheten till samråd drivs av både sametinget och Muonio sameby.

Sveaskog menar att samråd har genomförts

Som ett svar på Greenpeace närvaro i skogen skrev Sveaskog ett pressmeddelande, där det bland annat står att Sveaskog har genomfört två möten med samebyn, men att det trots detta inte har kommit in några synpunkter på planeringsunderlaget.

Hans Holma, som deltog på dessa möten säger:

– Ena mötet handlade om att en bro skulle rivas, det var skogsstyrelsen som kallade till det mötet och på våren hade vi ett möte med lokala folket från Sveaskog.

Hans Holma menar att Muonio sameby har förlorat inflytande över hur och var Sveaskog ska avverka och att de två mötena man haft har varit mer av informationskaraktär.

– På riktiga samråd går en representant från Muonio sameby tillsammans med en representant från Sveaskog ut på fältet, tittar på hur man ska avverka, diskuterar vart och hur man ska markbereda. Man tittar även på områden man kan lämna utan att avverka och sedan skriver man under ett papper om alla avverkningar, säger Hans Holma och fortsätter:

– Vi kräver att samråd återinförs.

Hur känns det att Sveaskog stoppat avverkningen där Greenpeace slog läger? 

– Det känns bra för tillfället, men det känns också som om man bara väntar på att Sveaskog ska dyka upp på nästa ställe, säger Hans Holma.

Muonio sameby väntar på inbjudan från Sveaskog för ytterligare ett möte som ska hållas i slutet av augusti.

Sveaskog: Tillfälligt stoppat avverkningen

Enligt Ulf Nilsson, Resultatområdeschef Norrbotten, har man stoppat avverkningen ur säkerhetsskäl.

– Det är en arbetsplats för oss och vi bedömde att säkerheten inte är på den nivå som krävs, därför stoppar vi avverkningen just nu, säger Ulf Nilsson.

Muonio sameby vill återinföra samråd med Sveaskog, vad säger du om det?

– Vi följer det regelverk som gäller, enligt FSC-certifiering, det är ett tydligt regelverk som beskriver vilka former av samråd man ska ha beroende på vilken typ av sameby det gäller, säger Ulf Nilsson.

Hans Holma, ordförande i Muonio sameby, säger att Sveaskog tidigare behandlat dem som en Skogssameby, men sedan 2018 behandlar man dem som en koncessionssameby. Vet du varför Sveaskog ändrade sitt förhållningssätt till Muonio sameby?

– Nej, jag vet inte hur det har varit tidigare, men vi följer det regelverk som gäller, med konscessionsamebyar är det samrådsmodellen enligt samverkan som gäller, säger Ulf Nilsson.

Enligt Ulf Nilsson har alla möjligheter att lägga fram sina åsikter om det aktuella området när Sveaskog presenterar sina planer, men det har Muonio sameby inte gjort menar Ulf Nilsson.

– På träffen vi hade den 21 juni hoppades vi att Muonio sameby skulle framföra sina synpunkter, vi får hoppas att vi kommer fram på en annan väg så att vi på något sätt kan mötas, säger Ulf Nilsson.

Planerar man att återuppta avverkningen i Muonio sameby?

– Vi hoppas i ett första läge få till en träff med Muonio sameby. Det är en stor sameby och naturligtvis kommer vi att fortsätta avverka där någon gång, säger Ulf Nilsson.

Ulf Nilsson vet inte när nästa möte med Muonio sameby kommer att ske, men han hoppas att det blir av inom kort.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.