Hur effektiva är de vacciner som använts i Sverige mot den så kallade deltavarianten, men framför allt: kommer vi att behöva en tredje dos?
Forskare vid bland annat University of Oxford har analyserat PCR-prover från fler än 700 000 britter. Cirka hälften lämnade sina prover i vintras och i våras när alfavarianten dominerade, medan andra hälften testade sig i somras när deltavarianten var vanligast, vilket var fallet även i Sverige.

Resultaten visar att vaccinerna från både Astra och Pfizer-Biontech är effektiva mot deltavarianten, men att skyddet klingar av med tiden.
För Pfizer-vaccinet var skyddseffekten mot höga virusmängder 14 dagar efter den andra dosen 92 procent. Men 30, 60 och 90 dagar senare hade denna effekt minskat till 90, 85 respektive 78 procent.

Astra-vaccinets skyddseffekt 14 dagar efter den andra dosen var 69 procent, varefter den minskade till 61 procent 90 dagar senare.

Vaccinerade bland de sjuka

Enligt medicinstatistikern Sarah Walker, som ledde studien, visar detta att båda vaccinerna är effektiva mot deltavarianten, även om effekten avtar något.
– De klarar sig bra mot delta, säger hon till tidskriften Nature.

Studien, som ännu inte är vetenskapligt publicerad, visar också att deltavarianten resulterar i väsentligt högre virusmängder vid så kallade genombrottsinfektioner än alfavarianten. Det vill säga om en vaccinerad person trots allt blir smittad.

Enligt Sarah Walker innebär detta att om en vaccinerad person smittas, så är denna person högst troligt även smittsam.

Studiens fynd går i linje med resultat från Israel, som visar att risken för återinfektion är signifikant högre för människor som vaccinerade sig tidigt i våras än för dem som vaccinerade sig senare.

Men ingen av dessa studier säger något om risken för svår sjukdom i samband med en återinfektion.

Rapporter från både Storbritannien och Israel visar dock att en förhållandevis hög andel av dem som vårdas på sjukhus är vaccinerade med två doser. I Storbritannien uppges 35 procent av de patienter som får sjukhusvård på grund av deltavarianten vara fullvaccinerade och i Israel handlar det om cirka hälften, enligt nyhetsbyrån Reuters. En majoritet av dessa är dock personer över 60 år som dessutom har kroniska sjukdomar, såsom hjärt- och lungsjukdomar, och/eller nedsatt immunförsvar.

Tredje dos – eller inte

I Sverige är situationen, än så länge, en annan. Intensivvårdsregistret visar att 90 procent av dem som lades in på iva den senaste månaden inte fullvaccinerade och att 75 till 80 procent inte var vaccinerade över huvud taget.

Det faktum att vaccinernas effekt avtar med tiden sätter en eventuell tredje dos i fokus.

– Jag tycker det är helt självklart att ge en tredje dos till riskgrupper och till personer med nedsatt immunförsvar, precis som Folkhälsomyndigheten indikerat, säger Matti Sällberg, professor i biomedicinsk analys vid Karolinska institutet.
– Kanske redan i höst eller åtminstone i vinter. Jag tror också att det kommer att bli oundvikligt att ge till resten av befolkningen, men när detta bör ske är svårare att säga.

TT: WHO säger att det saknas evidens för att en tredje dos har effekt.

– Det finns studier som visar att man får en kraftig förbättringseffekt av en tredje dos, men det behövs fler och längre studier. WHO är måna om att vaccinera globalt och i utvecklingsländer, och det är viktigt att en tredje dos i västvärlden inte konkurrerar med en nu pågående vaccination i utvecklingsländer. Den här pandemin är ett globalt problem, men jag tror att det under nästa år mycket väl kan finnas produktionskapacitet av vaccin så att det räcker.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.