– Det finns en känsla bland människor att det åtminstone inte är aktiva strider. Att dödandet förhoppningsvis är slut. Men det råder en djup känsla av osäkerhet hos befolkningen, säger Ali Yawar Adili från den afghanska tankesmedjan Afghan Analyst Network på telefon från Kabul.

Som många andra i Afghanistans huvudstad har han mestadels hållit sig hemma sedan talibanerna tog kontroll över staden i söndags. Talibanrörelsen har satt upp vägspärrar och patrullerar nu stadens gator.

– Folk försöker öppna sina affärer restauranger och marknader. Några har gjort det, andra tvekar fortfarande, säger Ali Yawar Adili.

Talibanerna har uppmanat människor att återvända till sina jobb. Men många isolerar sig eller försöker att fly landet. Enligt en rapport från Norwegian Center for Global Analyses för FN har talibanerna trappat upp sin jakt på regeringsanställda och de som arbetat för amerikanska- och Natostyrkor, rapporterar BBC.

– Att utländska missioner lämnar landet och tar afghaner med sig. Att vi inte vet om de kommer tillbaka och om kommer att bli några biståndspengar till Afghanistan och om de kommer att erkänna talibanernas styre skapar stor osäkerhet, säger Ali Yawar Adili.

Risk för humanitär katastrof

Den osäkra säkerhetssituationen riskerar att skapa en humanitär katastrof. Chefen för FN:s matorgan, WFP, varnar för hungerkris efter talibanernas maktövertagande. Svår torka har gjort att stora delar av årets skörd gått förlorad och det importberoende Afghanistan har brist på utländsk valuta.

Talibanerna riskerar att förlora biståndspengar som tidigare gick till den afghanska regeringen. Internationella valutafonden, IMF, har stoppat flera hundra miljoner dollar som skulle ha betalats ut till den afghanska regeringen efter talibanernas maktövertagande.

– Igår jag till affären och fyllde på gas. Priset har fördubblats. I affärerna har allt blivit dyrare, säger Ali Yawar Adili.
 
Bankerna har hållit stängt sedan i lördags och i många uttagsmaskiner är det slut på pengar. Det mesta av Afghanistans valutareserver är frusna i USA och chefen för centralbanken varnar för att det nästan inte finns några pengar kvar. Det riskerar att slå hårt mot valutan och få priserna att stiga än mer.

– Talibanerna försöker försäkra människor om att de etablerar ordning. Problemet är att vi inte har någon erkänd regering, säger Ali Yawar Adili.

Protester och öppet motstånd

Nu börjar de första tecknen på öppet motstånd mot talibanernas styre att synas. I flera afghanska städer har invånare gett sig ut för att protestera. Svaret har varit hårt. I Jalalabad och Asadabad sköts flera personer ihjäl och i provinsen Khost har talibanerna infört utegångsförbud.

En motståndsrörelse mot talibanerna håller på att samlas i Panshirdalen norr om Kabul. Området var ett fäste för miliser inom den norra alliansen som stred på USA:s sida under invasionen 2001.

Motståndet bland befolkningen visar vilka utmaningar talibanerna står inför att styra landet.

 – Hur de ska etablera lag och ordning och inge en känsla av säkerhet hos befolkningen, det är deras huvudsakliga problem, säger Ali Yawar Adili.

Bland befolkningen finns en stor rädsla att talibanernas maktövertagande ska innebära en återgång till det hårdföra styre som rådde när de senast hade makten. Talibanerna har försökt försäkra befolkningen om att så inte är fallet och besökt lokala tv-stationer och låtit sig intervjuas av en kvinnlig programledare.

– Vi hoppas att det kommer att fortsätta och inte bara vara ett sätt att lugna befolkningen och stärka deras kontroll över staden.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.