Radar

Anrika träd fälls – så kompenserar staden

Ett historiskt arbete pågår i Norrköpings kommun.

Norrköping stadskärna har sedan 1800-talet varit inramat av lindalléer, som sedan långt tillbaka är byggnadsminnesförklarade och skyddade som biotoper. Ändå har nu 162 av träden sågats ner i en av alléerna; Östra promenaden.

Sågningen är en del av en omfattande restaurering som enligt både Norrköpings kommun och Naturskyddsföreningen är nödvändig och som planlagts under många år.

Några av träden längs Östra promenaden är upp till 150 år gamla, men efter flera grävningar, asfalteringar och annat arbete under årens lopp mår de inte så bra, det berättar Mia Agvald Jägborn, kommunekolog på Norrköpings kommun. Under en inventering av stadens promenader visade det sig att Östra promenaden hade lägst naturvärden av de tre promenaderna.

Ledningarna som går under promenaden har skadat lindarnas rötter, något som ska undvikas i framtiden genom att lägga om alla ledningar inför planteringen av de yngre lindarna
Ledningarna som går under promenaden har skadat lindarnas rötter, något som ska undvikas i framtiden genom att lägga om alla ledningar inför planteringen av de yngre lindarna. Foto: Karoline Montero Araya

– Det fanns i stort sett inga fladdermöss alls i någon av promenaderna på grund av belysningen, och träden i Östra promenaden var ännu inte tillräckligt ihåliga eller skadade för att ge en god livsmiljö åt insekter, säger Mia Agvald Jägborn.

Naturskyddsföreningen är positivt inställda till avverkningen av de hundraåriga lindarna, berättar Cecilia Ambjörn, vice ordförande i Naturskyddsföreningens styrelse i Norrköping.

– Kommunen har varit oerhört medveten om den biologiska mångfalden i arbetet med avverkningen av lindar längs Östra promenaden, säger Cecilia Ambjörn som tror att den biologiska mångfalden längs promenaden kommer gynnas av avverkningen och kompensationsinsatserna.

– Vi tycker det är jättebra och det är så väl genomtänkt, man ger de nya träden mycket bättre jord, den biologiska mångfalden och luftmiljön längs Östra promenaden kommer bli bättre och man gynnar fotgängare och cyklister, säger Cecilia Ambjörn.

Cecilia Ambjörn, vice ordförande på Naturskyddsföreningen i Norrköping, berättar att föreningen ser positivt på kompensationsinsatserna som kommunen gör
Cecilia Ambjörn, vice ordförande på Naturskyddsföreningen i Norrköping, berättar att föreningen ser positivt på kompensationsinsatserna som kommunen gör. Foto: privat

Under den gångna veckan har totalt 162 lindar sågats ner, den tidigare lummiga promenaden står nu som ett kalhygge mitt i stan. Kommunen kompenserar förlusten av de gamla lindarna med faunadepåer, mulmholkar och 190 unga lindar som ska planteras längs promenaden.

– För 18 år sedan tog man sticklingar från promenadträden som man har låtit stå i plantskola, nu börjar de bli så stora att de snart inte går att flytta, säger Mia Agvald Jägborn.

Under 3-4 dagar har hela 162 lindar sågats ner, berättar Mia Agvald Jägborn, kommunekolog
Under 3-4 dagar har hela 162 lindar sågats ner, berättar Mia Agvald Jägborn, kommunekolog. Foto: Karoline Montero Araya

I kompensationsplanen som Mia Agvald Jägborn varit med och framställt ingår det att ta tillvara på virket från lindarna. En hel del av virket kommer gå till faunadepåer och man kommer att använda överblivna stockar för att rama in lekplatser, göra motorsågskonst och placera ut i friluftsområden.

En hel del av virket kommer gå till faunadepåer som kommer placeras på olika ställen i och utanför stadskärnan, berättar Mia Agvald Jägborn, kommunekolog
En hel del av virket kommer gå till faunadepåer som kommer placeras på olika ställen i och utanför stadskärnan, berättar Mia Agvald Jägborn, kommunekolog. Foto: Karoline Montero Araya

– En del av stockarna ska flisas för att läggas kring de nya lindarna, säger Mia Agvald Jägborn.
Arbetet på Östra promenaden kommer pågå under två års tid och resultera i en promenad med mer karaktär av ett grönt parkstråk. Det ska bli ett körfält för bil istället för två, man ska separera gång och cykelväg och fler sittplatser och planteringar ska tillkomma, berättar Mia Agvald Jägborn.

Radar

Miljöpartiets nya språkrör: Utred basinkomst nu

Om AI tar jobben kan det behöva införas en basinkomst.

Articifiell intelligens (AI) kan göra att många människor förlorar jobben. Och om det sker kan basinkomst behöva införas. Det säger Miljöpartiets nyvalda språkrör Daniel Helldén i Ekots lördagsintervju.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Radar

Norsk enighet om havsmineraler: ”Pinsamt”

Norge har sedan länge stor olje- och gasverksamhet i havet.

Bred politisk enighet har nåtts om att öppna upp Norges havsbottnar för mineralexploatering. Landet skulle därmed bli ett av de första i världen med sådan verksamhet, och miljöorganisationer dömer ut beslutet som ”pinsamt”.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.