Far och son har slitit i 17 dygn. Vad ska de annars göra, frågar de sig. Naturen och tajgan är deras hem, som de gör allt för att beskydda.

– I hela mitt liv har jag levt på tajgan. Jag är beroende av naturen. Vi måste skydda den, säger Pjotr Fjodorov till AFP.

Tillsammans har 42-årige Pjotr Fjodorov och hans 65-årige far Ivan Fjodorov dag ut och dag in försökt att göra vad de kan för att hindra elden från att sprida sig till deras mark, som ligger i den sibiriska delrepubliken Sacha (också kallat Jakutien). Far och son har kämpat med att skapa brandgator och kväva glöd och gnistor med skovlar av jord.

Orsakat rekordutsläpp

Vid sidan av de båda männen har hundratals andra frivilliga ryckt in för att hjälpa brandmännen och räddningstjänsten i deras hårda arbete.
Hittills i år har över 4,2 miljoner hektar mark brunnit i Sacha, som är Rysslands största delrepublik.

Det har gjort att över 505 miljoner ton koldioxidekvivalenter har frigjorts sedan i juni – klart över förra årets rekord på 450 miljoner ton, trots att flera veckor av brandsäsongen ännu återstår.

Nådde till Nordpolen

Tidigare i veckan nådde röken ända till Nordpolen, över 300 mil från bränderna.

– Det som gör det här extra speciellt är att röken tar sig så långt norrut. Det tror jag inte att någon har registrerat förut, säger Santiago Gassó, som forskar på atmosfären vid University of Maryland i USA.

Farhågan är att de enorma bränderna, som har drivits på av varmt väder, dessutom ska tina upp den sibiriska permafrosten. Det skulle frigöra ännu mer koldioxid som nu hålls lagrad i den frysta tundran.

Skogsbränder ingår i den naturliga livscykeln i Sibirien, men forskare har de senaste åren förbluffats över den enorma omfattningen och brändernas intensitet.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.