Äntligen dags att festa loss, alltså det är svårt att förstå hur länge vi tvingades härda ut. Men covidtalen är låga, och de som blir sjuka är sådana med utomordentligt låg risk, de flesta är vaccinerade sen länge. Efter 1,5 år av isolering förtjänar vi lite semester.

Redan i går inträffade overshoot day, den dag man beräknat att världen använt upp sina förnyelsebara resurser. Nära en månad tidigare än ifjol. När skyfallet drog in över Tyskland och Belgien för några veckor sedan raserades samhällen och uppemot 200 miste sina liv. I Sverige har vi istället haft en utdragen värmebölja innan SMHI nu varnar för att det kan falla nästan en månads normala nederbörd på ett halvt dygn i Gävleborg.

Alltså, det blev ju ingen flygsemester i julas, och förra sommaren fick allt ställas in. Nu när regnet drar in finns det väl inget som passar bättre än en liten kort solsemester på kontinenten?

Tidigare under månaden gjorde man ett experiment med att lägga dukar över glaciären i Helags (Jämtland) för att minska avsmältningen av den, men forskare konstaterar att om 30 år kan den mycket väl vara borta. I ungefär 5 000 år fick den ligga där.

Aftonbladet rapporterade i går om hur resebolagen ser hoppfullt på framtiden igen och hur flygen fylls på nytt. När pandemin är över för oss, inte för världen. Hade vi delat på vaccinen istället för att roffa åt oss hade vi kunnat vaccinera hela världens riskgrupper och dem som arbetar i vården, vid det här laget. Utan för oss. Då är vi nöjda, vi sätter oss på flygen och sen ojar vi oss över vädret. Ett samhälle som inte förstått någonting.