Radar

Bekräftade valpar i nytt vargrevir

Fem valpar i Brängenreviret fångade på bild av en uppsatt viltkamera.

I ett nytt vargrevir, som registrerades på gränsen mellan Jönköpings län och Västra Götalands län i vintras, har nu valpar bekräftats, enligt Länsstyrelsen i Västra Götaland.

Detta har gjorts med hjälp av en inventeringskamera och det rör sig troligtvis om minst fem valpar i reviret som kallas Brängenreviret. 

Länsstyrelserna kommer att fortsätta följa utvecklingen för vargfamiljen, förutom med viltkameror,  även genom att exempelvis spåra individerna på vintern och analysera spillning. De uppmanar också allmänheten att höra av sig med information om någon sett vargarna eller deras spillning för att få mer data om hur stort reviret är och hur vargarna rör sig framöver.

Föräldraparet kommer från ett revir i Örebro län och härstammar från en finsk-rysk varg som vandrat in i Sverige. De ses därför som viktiga för att hålla den skandinaviska vargstammen genetiskt varierad och frisk. 

Vargstammen på den skandinaviska halvön riskerar idag att drabbas av problem på grund av inavel, detta har dock förbättrats något på senare år, enligt Naturvårdsverket. I inventeringen som gjordes i vintras beräknades att det finns cirka 395 vargar i Sverige, en ökning från föregående år då antalet beräknades till cirka 365 stycken.

Kritik mot inventering

Inventeringen får dock kritik av Svenska Rovdjursföreningen som menar att även de 52 dödade vargar som registrerats finns med i den siffran, och att antalet i själva verket ska ligga på 343, eller ännu lägre, då vargar kan ha dött en naturlig död eller genom illegal jakt. Föreningen är också kritisk till att den beräkningsmodell som används för att få fram en uppskattning av antalet vargar riskerar att överskatta antalet, rapporterar Natursidan.

300 individer är den nedre gränsen för vad Naturvårdsverket 2019 beslutade ska försäkra att arten överlever långsiktigt. Enligt Natursidan pekar dock forskning på att det skulle behövas 1700 vargar i Norden för att vara hållbart på lång sikt, idag uppskattas antalet till runt 700 stycken totalt. 

Radar

Gängmedlemmar ska få portas från allmänna platser

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) under en pressträff där nya verktyg i kampen mot de kriminella gängen presenterades.

Åklagare ska kunna förbjuda personer som främjar gängkriminalitet från att vistas på en viss plats. Även om de inte dömts för brott.
– Syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Radar

Superlånga lastbilar ska minska utsläppen

Från 1 december blir det tillåtet med upp till 34,5 meter långa lastbilar på svenska vägar.

Som land nummer två i Europa tillåter Sverige nya superlånga lastbilar, nio meter längre än dagens ekipage. Till följd beräknas utsläppen minska.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

De längre lastbilarna kommer att tillåtas köra på totalt 590 mil statliga vägar samt ett antal kommunala anslutningsvägar. Grafik: Johan Hallnäs/TT

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.