Zoom

Vad betyder resilienssamarbetet för dig?

Susanne Nymöller har arbetat med djur hela livet, men byter nu inriktning med stöd av sina resilienskollegor i Håpets Höns.

LFT frågade några av medlemmarna i Håpets Höns vad samarbetet betyder för dem.

Ålder: 59
Bor: Skåne
Gör: Deltidsjordbrukare på väg att avveckla, arbetar med socialt företagande

Vad betyder Håpets Höns för dig?

– Emotionellt betyder Håpets Höns mycket – det är en vila för hela mig att umgås med en så trygg krets. Tryggheten kommer av att vi sett varandras problematiker och möjligheter och lyssnat på varandras drömmar. Utifrån det har vi gett varandra råd inte alltid råd som följer den logik som skulle gällt för mig eller för någon av de andra, utan råd som är anpassade till möjligheter och drömmar hos just den person och gård vi besöker.

– Praktiskt betyder det så klart att jag får kvalificerad hjälp med mina spörsmål när det är min tur. Men också att jag får träna mig i att ge råd utifrån min livserfarenhet, snarare än utifrån mitt gebit och att stämma av mina råd mot gruppen där livserfarenheten är stor.

Susanne Nymöller beskriver resilienskollegiet/Håpets Höns som "en vila, en rolig utmaning och en liten resa; som ett Kinderegg, tre saker
Susanne Nymöller beskriver resilienskollegiet/Håpets Höns som "en vila, en rolig utmaning och en liten resa; som ett Kinderegg, tre saker." Foto: privat

– Viktiga frågor som för min del till exempel är: Hur blir det om jag gör mig av med djuren på gården, är det klokt, vad kan jag göra i stället, får stötas och blötas av gänget innan det är dags för handling.

– Jag har inte så mycket semester under ett år, men träffen med Resilienskollegiet/Håpets Höns är min absoluta semesterhöjdpunkt under året. En vila och en rolig utmaning och en liten resa, som ett Kinderegg, tre saker i ett!

– Eftersom vi alla är personer som har gått permakulturdesignkurs så har vi ett gemensamt redskap som inte behöver diskuteras innan man provar att applicera det. Vi har utvecklat användandet litet grand för varje gång, samtidigt som vi har skaffat en inramning som gör att vi vet hur vi kommer igång när vi landar på den plats vi är på.

Vad är det viktigaste för dig i er samverkan? 

– Den totala tilliten till vännerna och till processen. Vilan som det ger mig.

Hur visste ni hur ni skulle gå till väga första gången ni gjorde er grej hemma hos Ylva?

– Ingen av oss hade gjort något sådant innan. Fast till exempel Helena skulle kunna ha gjort det, hon arbetar mycket mer fysiskt/praktiskt med permakultur än vad vi andra gör, även på rådgivningsnivå.

Du byter inriktning efter många år som lantbrukare, berätta:

– Det är liksom en insikt om att olika åldrar har olika tjusningar. 40-årig utstark och kraftfull bonnakärring hade sin tid och så sent som förra året köpte jag både unghäst av  ardenner och valp av vallhund. Men sen började det gnaga – om jag har fem – tio friska år kvar, är det fortfarande det här jag vill göra?   

– Djur, etologi och frihetlig djurhållning har varit min hobby i många år, nu ska jag ge mer plats för en annan hobby och mitt största intresse i livet är historiska kartor och arkivforskning, kopplat till spår i landskapet. Nu tänker jag att det ska få ta mer tid. Och Håpets Höns är övertygade om att jag ska kunna ta betalt för att göra det. Därav min ”efter-60-karriär” som jag ser fram emot och som kommer att handla mer om att sitta framför datorn och göra analyser av olika saker än att mocka ut och bära vatten. Hoppas jag.

För Helena von Bothmer är resilienskollegorna en viktig resurs
För Helena von Bothmer är resilienskollegorna en viktig resurs. Foto: Karin Björk

Helena von Bothmer

Ålder: 57
Bor: Koster
Gör: Trädgårdmästare på Kosters trädgårdar, agronom, permakulturdesigner

Vad betyder Håpets Höns för dig?

– Det är en otrolig resurs att ha en sån kompetent gruppering av människor som man litar väldigt mycket på nära sig. Det är en helt unik situation att få lämna sina egna frågor i någon annans händer och sedan kommer de fram med ett permakultudesignförslag.

– Vi börjar alltid med att titta över hur situationen ser ut, vilka resurser, behov, frågor, brister finns? Vad är det som inte funkar, exempelvis: dålig skörd, har ingen att samarbeta med, grupperingen jag jobbar med funkar inte.
Det är egentligen det som är permakultur, att bygga  system som möter behov.

– I våras var de här hos oss eftersom vi står inför en ganska stor förändring som är både praktisk och känslomässig. Hela familjen var med i processen och gruppen ställde massa frågor och intervjuade oss alla. Sedan var inte vi med när de jobbade.

– Tre olika förslag utkristalliserades och de har vi sedan jobbat vidare med.

Miriam Thiel med två av sina barnbarn hemma på gården på Ingarö
Miriam Thiel med två av sina barnbarn hemma på gården på Ingarö. Foto: Elisabeth Ubbe

Miriam Thiel

Ålder: 74
Gör: Omställare, pensionerad läkare
Bor: Ingarö

Vad betyder Håpets Höns för dig?

– Den här gruppen betyder att jag får träffa  och utbyta erfarenheter med fantastiska kvinnor som har såna här tankar och verksamheter som man inte stöter på, på så många ställen. Det är det som är hoppet för mig, det är ju mitt livs hopp om att det faktiskt finns vettiga människor som arbetar för en vettig förändring i vårt samhälle, i vår kultur
  
– Vi hittade varandra genom omställningsrörelsen och permakultur. Jag träffade Ylva första gången på en omställningskurs och Helena på permakulturkurser och de var redan innan länkade till Susanne. Vi har hållit på i så många år nu och har lärt känna varandra på andra sätt också, det gör att jag känner mig bekväm och trygg i sammanhanget.

Pella Thiel i potatislandet hemma på Skenora gård
Pella Thiel i potatislandet hemma på Skenora gård. Foto: Elisabeth Ubbe

Pella Thiel

Ålder: 48
Gör: Ekolog, omställare, föreläsare, ordförande i End Ecocide Sweden
Bor: Ingarö

Vad betyder Håpets Höns för dig?

– Det som vi försöker göra; att skapa ett liv som är i samklang med de levande systemen, är på ett sätt att gå på tvärs med resten av samhället. Man får inte så mycket stöd från samhället och det får jag av Håpets höns. Det är ett sätt att hålla varandra i tron på att det är möjligt att ställa om.

– Genom vårt samarbete får jag också perspektiv och kloka synvinklar på det jag själv gör. Genom att vi möts över tid med liknande frågor blir det också ett ständigt fördjupande.

Läs även berättelsen om hur gruppen ”Håpets höns” startade.

Fotnot: Sedan starten har ytterligare en medlem tillkommit i den ursprungliga gruppen: Helena Ullmark.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV