Att enbart skapa skyddade naturområden löser inte krisen för den biologiska mångfalden, menar kritiker. Istället riskerar det att skapa en humanitär kris då de människor, ofta medlemmar av urfolk, som bor i naturområdet fördrivs från sina hem. Ett aktuellt exempel är ursprungsfolket Maasai som nu hotas att avvisas från sina marker i Tanzania.
Målet att ha 30 procent skyddad natur till 2030 kommer innebära det största markrovet (landgrabbing) i historien, och kommer främst drabba urfolk, enligt organisationer som arbetar för minoriteter och ursprungsfolk.
Mordecai Ogada, som har forskat och arbetat inom ekologi och naturvård i Kenya under mer än 15 år, är mycket kritisk till den idag dominerande synen på naturvård.
– När du säger att du ska utöka till 30 procent, så vet jag att områdena med högst biodiversitet – som tropiska Afrika där jag bor – är där ökningen kommer ske. Ingen kommer att utöka storleken på Central park i New York med 30 procent. Så människor på Park avenue kommer inte förlora sina lägenheter, säger han till Extinction rebellion Tyskland.
Maasai tvingas bort från sina hem
Organisationen Rainforest rescue uppmärksammade i slutet på förra veckan att tiotusentals av ursprungsfolket Maasai och andra av lokalbefolkningen i Tanzania hotas av avvisning från sina marker i Ngorongoro. Totalt beräknas 80 000 personer vara berörda. Anledningen är att staten kraftigt ska utöka naturreservatet i området.
Rainforest rescue uppmanar allmänheten att skicka brev till Tanzanias president och chefen för UNESCO:s center för världsarv, med en uppmaning att dra tillbaka planerna och tillsätta en oberoende kommission med både experter på ekologi och mänskliga rättigheter samt medlemmar av lokalbefolkningen för att utreda den bästa vägen framåt.
"Naturen behöver rättvisa"
– Det är väldigt vanligt att lokalbefolkningen får skulden för förlusten av biodiversitet på en plats. Och i den processen ser exempelvis personer från myndigheter och naturskyddsorganisationer dem som ett hot, säger Laila Thomaz Sandroni, forskare i tillämpad ekologi vid universitet i Sao Paolo, Brasilien, i en intervju med aktivistnätverket Extinction rebellion Tyskland.
Nätverket har med anledning av den ökade motsättningen mellan naturskydd och mänskliga rättigheter i år lanserat kampanjen ”Nature needs justice” (naturen behöver rättvisa red.övers).
– Men faktum är att den främsta orsaken bakom förlusten av biodiversitet från början var de stora ekonomiskt drivna bolagen som finns runt omkring dessa områden, och som tvingar dessa människor att vistas inom ett så litet utrymme. Det tvingar dem att göra saker på ett sätt som kan vara skadligt för skogen, fortsätter Laila Thomaz Sandroni.
Parallell konferens i september
Det så kallade 30×30-målet innebär att 30 procent av jordens yta ska vara skyddad natur till år 2030. Detta lyfts som ett svar på den akuta krisen med snabbt utdöende arter och ska bland annat diskuteras på FN:s kommande konferens om konventionen för biologisk mångfald i oktober och på den kongress som den internationella naturorganisationen IUCN ska hålla i Frankrike i september.
I samband med den senare, planerar en rad mindre organisationer att hålla en parallell konferens – ”Our land, our nature” – om behovet av ett naturskydd som även tar hänsyn till ursprungs- och lokalbefolkningens rättigheter.
Kolonial historia
Ursprungsfolk utgör mindre än fem procent av världens befolkning, men ungefär 80 procent av världens biologiska mångfald finns inom deras territorier. De har under generationer levt i harmoni med och skyddat naturen. Därför bör skydd av naturområden också göras parallellt med skydd av urfolkens rättigheter till sin mark, skriver Extinction rebellion.
Att enbart utöka mängden skyddade landområden förändrar inte de grundläggande orsakerna till krisen för den biologiska mångfalden, menar Extinction rebellion. De pekar istället på det globala ekonomiska systemet som baseras på ekonomisk tillväxt, industriernas exploatering av naturresurser, överkonsumtion, och det systematiska förtrycket av människor på grund av rasism och kolonialism.
Att skapa naturreservat och nationalparker har en lång historia av elitism och kolonialism, skriver nätverket, där lokalbefolkningen ofta avlägsnades med våld för att eliten skulle kunna jaga för sitt nöjes skull. Detta sätt att se på naturvård finns kvar än i dag i stora delar av världen, menar Extinction rebellion.
WWF uppmanar till inkludering
WWF är en av de naturvårdsorganisationer som har fått kritik och LFT har sökt organisationen för en kommentar. I början på juni skrev två representater för svenska WWF i en debattartikel att Sverige och världen behöver ta krafttag för att åtgärda den snabba förlusten av biologisk mångfald på Jorden. De vill att Sverige driver på för att minst 30 procent av land och hav ska skyddas till 2030.
De nämner också att ”Det måste ske på ett inkluderande sätt, där urfolk och lokalsamhällens roll och rättigheter respekteras.”. Och lyfter att det ekologiska fotavtrycket från produktion och konsumtion måste halveras till 2030 och att drivkrafterna bakom förlusten av biologisk mångfald måste adresseras.
