Frågetecken kring fortsatt kalkbrytning i Slite

Världens första klimatneutrala cementfabrik ska byggas på Gotland. Det är Cementas fabrik i Slite, som man har tänkt ska utvecklas till att kunna fånga in uppemot 1,8 miljoner ton koldioxid årligen.

Men planen för den tänkta fossilfria fabriken är fortfarande bara en inriktning. Cementa arbetar med en förstudie där man ser över juridik, ekonomi och teknik, med målet att utsläppen 2030 ska vara nere på noll i Slite. Det berättar företagets hållbarhetschef Karin Comstedt Webb, för Aftonbladet. 

Metoden man har tänkt använda är så kallad CCS, Carbon capture and storage, en lagringsteknik där koldioxid sprutas in i och förvaras inuti berg. Comstedt Webb säger till Aftonbladet:

– Efter två-trehundra års förvaring kommer koldioxiden ha omvandlats till mineral i det omgivande berget. Det innebär i princip att koldioxiden flyttas från berg till berg, säger Karin Comstedt Webb.

Samtidigt finns det kritik mot CCS, både för att det är en kostnadskrävande teknik och för att den till stora delar är oprövad. På Gotland är de lokala kritikerna mest oroade över tidsaspekten och fortsatt kalkbrytning med dess påverkan på grundvattnet och miljön i övrigt.

Det handlar om vattnet

I skogen i närheten av kalkbrottet befinner sig två av medlemmarna i Urbergsgruppen File Hajdar som arbetar för att rädda vattnet och skogen på norra ön. Karin Mårtensson, som är samordnare för gruppen säger:

– Det är grund- och ytvattnet det handlar. Det är livsviktigt för bönderna, de som bor här, för turisterna och för växterna, djuren och övrig natur.

Mårtensson beskriver hur hon under de senaste åren sett torkan breda ut sig och mängder av träd i området dö. Risken för skogsbränder är också markant nu, menar hon.

– Gotland har ett urgammalt naturligt kretslopp för vattnet, det är bedrövligt att försöka ersätta det med konstgjorda och kortsiktiga lösningar, säger hon och lägger till att opinionen mot storskalig stenindustri växer.

Hennes medarbetare i Urbergsruppen; Catrine Andersson håller med.

– För varje år som går spränger man bort mer och mer och då kommer man på vattenlinjer, det betyder att vatten sinar i brunnarna. Vi märker det också på skogen, det har dött något så fruktansvärt många träd här, säger hon.

Flera frågetecken

Det finns flera frågetecken i nyheten om den fossilfria fabriken. Dels krävs det en enorm elförsörjning för att förverkliga planen, enligt Aftonbladet handlar det om en femdubbling av det nuvarande behovet, något som skulle förutsätta ny vindkraft på fastlandet och även en ny överföringskabel till Gotland. 

Dessutom kräver Cementa att få fortsätta att bryta kalk i området för att göra satsningen. Men den 6:e juli kom beskedet att Mark- och miljööverdomstolen avvisar Cementas ansökan om förnyat tillstånd att bryta kalksten i de befintliga täkterna i Slite på Gotland. Domstolen hänvisar till att verksamhetens påverkan på grundvattnet inte är tillräckligt utredd. 

På Cementas hemsida står att läsa ”Beslutet innebär att råmaterialutvinning för cementtillverkningen på Gotland inte kan bedrivas från och med sista oktober i år”. Cementa har överklagat beslutet till Högsta domstolen.

Vad som händer när Cementas befintliga tillstånd att bryta kalk går ut 31 oktober är oklart men företaget varnar för att stora delar av det svenska samhällsbygget stannar av om man inte får fortsätta bryta och att infrastrukturprojekt som Västlänken och Förbifart Stockholm samt bostadsbyggande riskerar att försenas eller stoppas.

För närvarande pågår intensiva diskussioner med bland annat näringsminister Ibrahim Baylan.

LFT har utan framgång sökt Cementa och region Gotland.