Ulf Kristersson har meddelat talmannen att hans försök att bilda ny regering har misslyckats.

– De parlamentariska förutsättningarna för att bilda en borgerlig regering finns helt enkelt inte, säger M-ledaren.

I en statsministeromröstning får en kandidat inte ha 175 eller fler röster emot sig, och Kristersson drar slutsatsen att han inte har mandaten på sin sida.

Löfven: Är redo

Talmannen har därför gett sonderingsuppdraget vidare till statsminister Stefan Löfven.

– Han har fått en sonderingstid som löper till på måndag, med möjlighet till en förlängning, precis som Ulf Kristersson hade, säger Norlén.

Stefan Löfven accepterar uppdraget och skriver på sociala medier: ”Mitt besked är fortsatt att Socialdemokraterna och jag är redo att axla ansvaret för att tillsammans med andra konstruktiva krafter leda landet framåt.”

Andreas Norlén säger att han vill gå fort fram och hoppas på en statsministeromröstning på onsdag nästa vecka.

– Just nu ligger bollen hos Stefan Löfven.

Som mandatmatematiken ser ut kan en ny rödgrön regering få stöd i riksdagen med minsta möjliga marginal. Men det kräver att Vänsterpartiet (V) och Centern (C) inte röstar emot Stefan Löfven.

Tidigare i veckan sade C-ledaren Annie Lööf att hon vill att en ny rödgrön regering tar fram ett nytt januariavtal tillsammans med C och Liberalerna (L). Men L-ledaren Nyamko Sabuni anser att januariavtalet är dött och har avvisat alla sådana tankar.

Hur gör C?

Frågan är om C är berett att släppa fram Löfven som statsminister, även utan ett nytt januariavtal eller att först ha fått försäkringar om centerpolitik i höstens budget.

Lööf gav inget rakt svar på den frågan efter samtalet med riksdagens talman i tisdags.

– För vår del ser vi nu i ett första läge att vi vill se ett förnyat januariavtal, jag hoppas det är en möjlig väg framåt, sade Lööf.

Stefan Löfven har sagt att han är beredd att tillträda som statsminister även om han inte har hunnit säkra stöd för sin budget. De förhandlingarna kan avslutas i ett senare skede, anser han. Och skulle han misslyckas att få igenom sin budget, avgår han och regeringen.

Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostar säger i Studio Ett att partiet står fast vid att man är beredd att släppa fram Stefan Löfven som statsminister.

Men för att rösta på regeringens budget i höst vill partiet vara med och förhandla om den – men det kravet kopplar man inte till statsministeromröstningen.

Normalt läggs budgetpropositionen fram i september och riksdagen röstar om den i december.

Problemet för Stefan Löfven är att han behöver stöd både från C och V, nu när L lämnat januariavtalet. Och C vägrar förhandla med V.

Kan bli omröstning

Om inte heller Stefan Löfven lyckas att få tillräckligt stöd för att bli statsminister, kan det hända att talmannen ändå väljer att lägga fram ett förslag på statsminister som riksdagen får rösta om. Det kan sätta press på partierna, eftersom talmannen bara har fyra försök på sig innan extraval måste utlysas.

Han hade sådana funderingar redan när Ulf Kristersson gav upp, men valde att gå vidare, främst av tidsskäl. M-ledaren själv ville inte ha en omröstning.

– Han föredrog att inte bli prövad, säger Norlén.

Statsministeromröstningen kommer att bli mycket jämn. Allt kan avgöras med ett mandats marginal.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.