I onsdags startade ett läger för tornedalingar och sverigefinnar på Strömsundshemmet i Råneå, Luleå. Syftet är att stärka identiteten och språket hos dessa minoritetsgrupper och att erbjuda en plattform där nya kontakter kan knytas och fördjupas.
Bygga fågelholk, prata meänkieli med papegojan Maija-Paavo, spela teater på en scen och äta finskt godis. Det är några av aktiviteterna som står på schemat när runt 40 vuxna, ungdomar och barn träffas på läger för åttonde året i rad.
Deltagarna kommer från Pajala, Kalix, Luleå, Göteborg och Finland – och har det gemensamt att de antingen har svenskt-finskt eller tornedalskt ursprung. Mestadels pratas det meänkieli på lägret – något som är identitetsskapande, menar en av arrangörerna Daniel Särkijärvi.
– Språket är viktigt som kulturbärare och för att förstärka känslan av samhörighet och att man tillhör sitt eget folk och historia. Det är viktigt för att kunna ha kontakt med släkten, och att till exempel kunna läsa gamla brev som finns inom släkten som man annars missar.
Han anser att det finns en kulturskillnad mellan svenska och meänkieli.
– Meänkieli är inte så fint i kanten, utan lite hårdare och mer rättframt än svenskan. Det kan kopplas till andra känslor och finns också en annan humor i språket. Lär man sig det får man en starkare gemenskap med släktingarna än om man alltid pratar svenska.
Högre status nu
Daniel Särkijärvi pratar om språkets och folkets utsatthet – både i dag och historiskt. Ända fram till 1950-talet förekom skallmätning på tornedalingar på samma sätt som med samerna, och barnen blev fotograferade halvnakna. I många skolor har det varit förbjudet att prata meänkieli och elever som ändå gjort det har fått stryk.
– Vi har blivit klassade som mindre värda. Sådant sätter spår och har lett till en enorm skamkänsla över kulturen och identiteten. Vissa har inte velat föra vidare språket till sina barn på grund av skammen. De tänker att de ska lära dem svenska så de blir riktiga svenskar. Det har gjort att vi måste jobba hårt med att ta tillbaka det.
Daniel anser även att trots att meänkieli har blivit utsatt för ”hård försvenskning” så har språket fått en revansch de senaste åren och att språkets status höjts. Idag finns ett stort intresse bland unga vuxna att lära sig det, menar han, och det går att studera bland annat på Umeå universitet. Det finns förskolor där man pratar meänkieli och i skolorna är det möjligt att välja som modersmål.
– Tack vare att det lyfts fram har även många föräldrar börjat fundera mer på sitt eget arv och hur man ska föra vidare det till barnen.
Språket i centrum
På lägret, menar Daniel, kan språket laddas med något positivt genom att barnen får leka i skogen på meänkieli och finska på ett mer lättsamt sätt. Förutom pyssel, friluftsliv, bastubad, äventyr med sjörövare öppen scen, kommer det finnas finsk mat och tornedalska delikatesser så som kangoskakor och kaffeost.
De vuxna erbjuds föreläsningar där de kan lära sig mer om språkets läge och rättigheter i dag och på en bordsmonter finns QR-koder med hälsningar från olika kändisar som har tornedalskt ursprung, som bland annat Charlotte Kalla.
– Vi vill visa ungdomarna att det finns en stolthet i att vara tornedaling. Men mest handlar det om att bara vara tillsammans och att språket hela tiden står i centrum.
