Rekordhettan har chockat västra Nordamerika, men klimatforskarna är inte förvånade. ”Att värmeböljorna blir varmare ligger helt i linje med vad vi förväntar oss”, säger meteorologiprofessorn Gunilla Svensson.
Hettan fortsätter att hålla västra Kanada och nordvästra USA i ett infernaliskt grepp. Lytton satte i veckan värmerekord i Kanada med 49,6 grader – och nu har nästan hela samhället slukats i en av de bränder som brutit ut i hettans spår.
I amerikanska Portland, ungefär 50 mil söderut, har termometern visat 46,7 grader.
Extremhetta på så nordliga breddgrader är ovanligt, men egentligen inte oväntat, enligt Gunilla Svensson, professor i meteorologi på Stockholms universitet.
– Vi kan inte säga att klimatförändringarna ligger bakom en enskild händelse, men när klimatet blir varmare blir maxtemperaturerna också högre. Att värmeböljorna blir varmare ligger helt i linje med vad vi förväntar oss, säger hon.
Inte heller Klimatpolitiska rådets ordförande Johan Kuylenstierna är överraskad.
– Jag skulle säga att det mer är en bekräftelse på vart prognoserna pekar, särskilt förvånad kan jag inte säga att jag blir, säger Kuylenstierna och tillägger:
– Värmeböljor förekommer naturligt, om man då ökar energiinnehållet i atmosfären och ökar medeltemperaturen med två grader över land, då finns risken att en värmebölja blir ännu varmare och ännu längre, säger han.
Flera olika faktorer
Var och när värmeböljor uppstår påverkas av såväl naturliga variationer som lokala omständigheter. En snöfattig vinter innebär exempelvis att luften snabbare värms upp eftersom det finns mindre vatten i marken.
‒ Det är många faktorer som spelar roll för exakt hur det blir, men den bakomliggande orsaken är klimatförändringarna som gör att den här typen av extrema väder kommer att bli mycket vanligare, säger Gunilla Svensson.
Om värmeböljorna blir fler till följd av klimatförändringarna är osäkert. Däremot tyder forskning på att de blir mer utdragna.
‒ Det finns en trend som visar att värmeböljorna blir längre, säger Johan Kuylenstierna.
Samhället inte redo
Värmeböljan i västra Nordamerika har både mänskliga och ekonomiska kostnader. Hundratals har omkommit, butiker håller stängt, hela samhällen har brunnit ned till grunden. Politiker talar om behovet av att ”hålla ihop” för att klara utmaningen. Samhället tycks inte ha varit redo.
‒ Jag tror att det ligger i detta med breddgraden. Att man inte är beredd för att man planerar sitt samhälle efter det klimat man har, inte det man kommer få. Man tar inte höjd för det här, säger Gunilla Svensson.
‒ Men om vi inte gör något åt klimatförändringarna så kommer jorden fortsätta att bli varmare, då kommer vi också komma upp i högre temperaturer.
"Väldigt stark varningsklocka"
Johan Kuylenstierna pekar på att Sveriges beredskap prövades under sommaren 2018. När torkan slog mot landets bönder kunde bristen lösas genom matimport, men vad händer i framtiden om flera jordbrukssystem slås ut samtidigt?
‒ Det här är en väldigt stark varningsklocka, säger Johan Kuylenstierna om värmen i västra Nordamerika.
‒ I stället för vart hundrade år kanske vi får en sån här värmebölja vart tionde år. Och här ser vi effekterna med hundratals döda och att de mest sårbara drabbas hårdast, precis som under pandemin.
