Beslutet är i praktiken ny tillämpning av en befintlig lagstiftning för brottet förargelseväckande beteende. Även högljudd störande musik omfattas och eftersom dessa brott är särskilt vanliga på sommaren har beslutet fattats redan nu. I ett pressmeddelande säger riksåklagaren Petra Lundh:

– Det här är störningar som drabbar väldigt många människor i deras hem eller när de vill koppla av på sin fritid. Sommaren är den tid när både vattenskotrar och högljudda bilkaravaner är absolut vanligast. Därför har jag beslutat att det här ska gälla redan från den 1 juli.

Johan Skogfeldt vid sjöpolisen i Stockholm välkomnar beslutet och tror att möjligheten att bötfälla direkt på plats kommer kunna bidra till att busåkandet minskar.

– Det svider bättre om du får en bot direkt i handen än om det tar sju månader. Det här tillsammans med körkortet för vattenskoter, som kommer nästa år, tror jag kommer göra att det här mattas av. Jag hoppas det, säger han.

Polisresurser påverkar effekten

Hur stor effekten av beslutet blir beror på hur aktiva polisen har möjlighet att vara menar Skogfeldt.

– Extremt mycket av vår tid i yttre tjänst på sjöpolisen i Stockholm går till att jaga de här vattenskoteråkarna. Och merparten av samtalen som kommer till oss handlar om det här. Vi gör vad vi kan med våra två båtar dagtid och två båtar kvällstid i hela region Stockholm, säger Johan Skogfeldt.

De farliga buskörningarna handlar om vattenskoterförare som i hög fart kör runt nära badande och andra.

– De kör runt och låter. Den stora faran som vi har upplevt är de som kör i cirklar runt kanotister och de som paddlar tills de ramlar i. Sedan skrattar de och åker vidare, säger Johan Skogfeldt och tillägger:

– Jag är rädd för att det ska ske en olycka där en badande eller paddlare kommer att dö på grund av den totala bristen på sjövett.

Hur gör ni rent konkret, har folk som kör vattenskoter legitimation på sig?

– I våra telefoner har vi de flesta polisiära dataregister och kan identifiera genom slagningar, få fram passbilder och så vidare, vilket gör det enklare för oss. De som ljuger om sitt namn, vilket inte är sällan de gör, kan vi lätt kolla, säger Johan Skogfeldt.

Problemet sprider sig över landet

Problemet med busåkande vattenskoteråkare har varit mestadels lokalt och i Stockholm koncentrerats runt Hornsbergs Strand och Karlbergskanalen. Men även polisen i region Väst beskriver ett ökande problem och enligt Johan Skogfeldt har problemet även spridit sig även till småstadshamnar och insjöar.

Vad ska man göra om man blir störd av busåkande vattenskotrar?

– Ring 11414 om det inte är akut men tycker man att det är fara för liv, vilket tyvärr inte alls är ovanligt, så kan man ringa 112. Är man i Stockholm eller i region väst har ju sjöpolisen möjlighet att komma till platsen.

Tidigare har polisen bara kunnat dela ut ordningsbot för förargelseväckande beteende till den som urinerar offentligt, vilket nu alltså ändras. För störande vattenskoteråkning blir boten 1500 kronor och för störande hög musik 1000 kronor.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.