Idén kom från Greger Öberg, som jobbar inom kommunen som studiecoach och biblioteksassistent på Arjeplogs kommunbibliotek.

– Jag kastade ut idén och ungdomarna nappade. Efter att jag fått klartecken från chefen började vi leta mark och sen har det rullat på. Det har varit väldigt positiv respons från alla kommunens verksamheter, vi fick till exempel en staketstolpe för att fästa en vattenkran på skänkt till oss.

Greger Öberg la ut annonser på Facebook, Instagram och Snapchat och hittade fem ungdomar mellan 19 och 25 år som ville vara med. Odlingen kom igång i juni och fortfarande finns det några lotter kvar.

– De som är med är jätteengagerade och intresserade och tycker det är roligt. Sedan är det många som känner att det är jobbigt att ta det ansvaret. Men vi är jättenöjda att de här fem vill vara med.

Kallt men ljust

Lotterna ligger centralt på ett gammalt potatisland som brukats av en trädgårdsförening i Arjeplog och som legat i träda sedan 2019. Även kommunen har en odlingslott, där skörden kommer att gå till ett äldreboende i närheten.

– De äldre kan komma hit och se hur det växer, så det blir en aktivitet för dem också.

Arjeplog ligger i en växtzon där det är svårodlat. Men enligt Greger Öberg funkar det bra att odla till exempel potatis, morötter, rovor, bärbuskar och jordgubbar.

– Det är inte så varmt, även om vi har haft upp till 24-25 grader i maj. Men ljuset och midnattssolen gör att det växer bra ändå och jorden är jättefin.

Finns det någon långsiktig tanke med projektet?

– Det vore jättekul om det fortsatte och senare kan öppna upp för lite äldre deltagare och bli som en aktivitet där man lär av varandra.

De som deltar får ingen formell utbildning, utan får dela med sig av praktiska råd med varandra.

– Det finns inga pekpinnar, utan vi säger till ungdomarna att de ska testa sig fram. De får odla det de vill och göra precis som de känner. Ger de upp är det också helt okej.

"Social grej"

Mattias Persson, 24 är en av deltagarna som nappade när Greger Öberg frågade om han ville vara med. Han bor i lägenhet men drömmer om att skaffa en gård. Nu testar han morötter, rädisor, palsternacka, rödbeta och potatis på sin lott.

– Jag tyckte det var perfekt att ta tillfället i akt och få lite kunskap. Det är också kul att se vad man kan lyckas odla så pass långt norrut. Bor man i lägenhet finns det inte så mycket plats att odla på.

– Sedan är det jättemysigt att vara där eftersom det ligger alldeles vid vattnet. Det blir en social grej också eftersom man är där och fixar tillsammans.

Har du odlat tidigare?

– Nej, mest luktärt och lite oregano i köksfönstret så jag är nästan helt grön.

Det som hunnit komma upp hittills är rädisorna. Och än så länge tycker han inte att odlingslotten gett honom för mycket jobb.

– Mycket sköter sig självt, det är mest att åka dit och vattna ett par gånger i veckan och plocka ogräs. På sensommaren hoppas jag på lite skörd.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.