– Politisk oordning är inte bra för någon politik eller samhällsområde. Om det blir nyval och en ny regering som bara får några månader på sig att arbeta innan nästa val, kommer de inte att få mycket uträttat, vare sig på klimatområdet eller andra områden, säger Björn Forsberg.

Men ser man till den större bilden menar han att den omställning som regeringen driver inte är någon verklig omställning.

– Vi ser mer och mer en politisk ”omställningsagenda” som går ut på att upprätthålla ett ohållbart system och konsumtionssamhälle. Det är en ekomodernistisk linje som pågått länge, där fokus ligger på tekniska lösningar som innebär att vi ska kunna fortsätta leva som nu, och så kallar man det för omställning.

Tillbakagång med Dagostar

Några exempel han nämner är gruvverksamheten i mer massiv skala, det ökade trycket på skogen för att kunna framställa mer biodrivmedel på bekostnad av biologisk mångfald och utbyggnaden av vindkraftsparker, som han ser som problematisk.

– Egentligen ser vi ingen verklig omställningsagenda från något av riksdagspartierna idag. Det är väldigt tragiskt. V hade mer progressiva ansatser för några år sedan men med Dadgostar, som har ett perspektiv som mer tillhör industrivänstern, ser vi en liten tillbakagång på klimatområdet.

Enligt Björn Forsberg är det framförallt gräsrötterna som driver omställningen.

– Det sker underifrån. Det farliga är när man tillägnat sig ordet omställning i den nationella politiken utan att mena omställning.

Menar du att man lurar väljarna då?

– Ja, om man med omställning menar business as usual lurar man i väljarna att vi kommer att klara det här utan att vi i grunden omprövar någonting. På ett generellt plan säger man att klimatfrågan är en ödesfråga men när man hamnar i skarpt läge får frågan ge vika om det finns ett ekonomiskt intresse som väger tyngre.

Hur ser du på riskerna för att vi får en borgerlig regering som inbegriper SD?

– Jag ger inte så mycket för den så kallade ”omställningspolitik” som Löfvenregeringen har bedrivit, men med en brun-blå regering blir det ytterligare en ambitionssänkning. SD erkänner ju knappt ens klimatfrågans allvar.

– Moderaterna flyttade fram sina positioner lite under Reinfeldt men mer på ett policyplan. Så snart det gäller konkreta klimatåtaganden har partiet systematiskt påstått att bollen ligger någon annanstans än i Sverige. Typ att klimatet mer eller mindre är Kinas ansvar, inte vårt.

Oanade konsekvenser?

Björn Forsberg anser att Liberalerna har varit det borgerliga parti som haft den mest radikala klimatattityden.

– De har tuffat till sig i miljöpolitiken, åtminstone sett till vad man säger sig vilja uppnå i partistudier jag gjort. Men försvinner de ur riksdagen nu, vilket mycket talar för, så ryker den enda någorlunda miljöpolitiska kraften i det borgerliga läget. Samtidigt får inte glömmas att L av hävd är det mest kärnkraftskramande partiet.

Hur bekymrad är du över läget just nu utifrån ett omställningsperspektiv?

– Med tanke på hur bråttom det är att få fram en radikal politik är all förlorad tid bekymmersam. Men sådana här situationer kan också skapa oanade konsekvenser. En ökad politisk handlingsförlamning kan ge kraft åt högerpopulistiska krafter, men kan också leda till stärkta initiativ i civila samhället, när väljarna ser att politiken inte har några verkliga svar på klimathotet.

Han anser också att utspelet från V om marknadshyror kan föra med sig något positivt, rent ideologiskt.

– Det är bra att V dragit en röd linje i den allmänna nyliberaliseringsagenda som fått pågå i princip ostört de senaste 30 åren. Det är befriande och kan öppna upp för att radikala krafter vågar dra fler röda linjer framöver och förmår tuffa till sig. Det är ju tydligt att vi haft en bred opinion mot vinster i välfärden, till och med bland många borgerliga väljare.

Bristande migrations- och integrationspolitik har bidragit till en rad problem som Sverige i dag lider av, som parallellsamhällen med kriminalitet, parallella rättskipningssystem och religiös radikalisering, enligt Socialdemokraternas rapport.

Ett annat problem är enligt rapporten att det svenska språkets ställning har försvagats.

– Jag har mött kvinnor som befunnit sig i Sverige i 16 års tid utan att kunna prata svenska. Detta för att man inte möter myndigheter eller människor med svenska som modersmål i vardagen, som ett resultat av segregationen, säger Lawen Redar till Aftonbladet. 

Hon är Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson och menar att en orsak till att Socialdemokraterna inte har tagit problemen på allvar har varit en rädsla att förknippas med Sverigedemokraterna.

– När SD klev in i den nationella politiken 2010 behövde alla partier markera mot dem. Det har omöjliggjort en seriös integrationspolitik och debatt. Men det duger inte att frågan om integration främst får föras av ett extremnationalistiskt parti, säger Lawen Redar till tidningen.

Rapporten innehåller inte några förslag på ny politik på området integration. Det kommer i del två, som väntas bli klar våren 2024.

En stor andel svenskar vill handla miljö- och klimatvänligt, men många har svårt att se igenom falska reklampåståenden och avslöja ”greenwashing”. Det visar en ny internationell undersökning som Sveriges Konsumenter står bakom.

Greenwashing, eller grönmålning på svenska, innebär falsk eller vilseledande marknadsföring där företag eller organisationer vill ge sken av att de är mer miljövänliga än vad de faktiskt är. Ett allt vanligare fenomen, enligt Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter.

– I den här djungeln är det väldigt svårt för konsumenterna att skilja ut vad som är sant och falskt. Inte minst när det gäller begrepp som klimatneutral och klimatpositiv. som många har svårt att förstå vad det innebär. Vi tycker att det är ytterst tveksamt om de ska få användas, säger han.

Okända märken

Bertoft betonar att konsumenterna inte ska behöva vara detektiver – grundkravet är att det ska gå att lita på reklamen. Samtidigt finns några enkla knep att för att undvika den grönmålade fällan.

Det första är att titta efter godkända miljömärkningar som exempelvis Svanen, Krav eller EU-blomman och vara misstänksam mot märken man inte känner igen.

– Det finns väldigt mycket hittepåmärken på marknaden. Det finns en flora av olika egna märken som ska kunna se ut som någon sorts stämpel.

– Undersökningen visar också att väldigt många konsumenter tror att miljöreklam är godkänd eller förhandskontrollerad av myndigheterna – och så är det inte.

Fundera på bildvalet

Det andra rådet är att se upp med formuleringar som ”hållbart”, ”grönt”, eller ”växtbaserat”

– Speciellt ”hållbart”, ”grönt” och även ”miljövänligt” är väldigt luddiga begrepp som ska ge någon sorts skimmer av att det är bättre än det kanske är. Sedan ska man fundera på bildvalet. Skogar, ängar, grön färg – betyder det verkligen någonting eller är det bara ett trick?

Samma skeptiska hållning bör enligt Jan Bertoft gälla inför begrepp som ”klimatneutralt”, ”klimatkompensation” eller ”klimatpositiv”.

– Det är begrepp som är skapade mycket för att man ska tro att man ska kunna fortsätta konsumera som vanligt.

Kolla siffran

Något annat att vara vaksam på är miljöpåståenden om produkter eller tjänster som i sig är miljöfarliga, som exempelvis flyg, bilar eller cigaretter, samt företag som säger sig vara det bättre alternativet för miljön genom att jämföra sig med andra som är värre, enligt Jan Bertoft.

Han råder vidare att se om det finns siffror eller andra bevis för det företaget säger, exempelvis fotnoter med referenser till forskning.

Men även när det gäller siffror bör man vara uppmärksam. Om ett företag exempelvis lyfter fram att ”50 procent är återvunnet”, kan man fråga sig vad den andra halvan består i och om det handlar om 50 procent av förpackningen eller hela produkten.

Kräver skärpning

Redan 2020 visade en undersökning från EU-kommissionen att hälften av alla gröna påståenden på marknaden var vaga, vilseledande eller ogrundade – och problemet väntas växa ytterligare.

Sveriges Konsumenter vill se en regelskärpning och välkomnar att en ny lagstiftning för att begränsa gröna påståenden och märkningar är på gång i EU.

– Det kommer bli mer och mer miljöreklam i och med att kraven skärps på att företag ska vara mer miljöanpassade. Då får det inte vara vilda västern.