För första gången röstades en sittande statsminister ned i en misstroendeomröstning i riksdagen.

Bakom misstroendeförklaringen stod M, KD, SD och V med 181 röster tillsammans. För att rösta ned Löfven krävdes minst 175 röster.

– Det vi gör i dag, görs inte med lätt hand, sade V-ledaren Nooshi Dadgostar inför omröstningen.

– Det är inte Vänsterpartiet som har övergivit den socialdemokratiska regeringen. Det är den socialdemokratiska regeringen som övergivit Vänsterpartiet och svenska folket.

Vill ha Löfven

Löfven ska nu undersöka möjligheten att försöka bilda en ny regering med tillräckligt stöd i riksdagen. Annars kan det bli extraval.

– Vi vill att Löfven kommer tillbaka som statsminister, men utan marknadshyror, säger V-ledaren Nooshi Dadgostar efter omröstningen.

Inför misstroendeomröstningen hade V krävt att regeringen låter bli att lägga fram ett förslag om fri hyressättning i nyproduktion. Men något sånt löfte kom aldrig innan omröstningen ägde rum.

Dadgostar uppger att V i eventuella diskussioner med Löfven om en ny regering ska vara kompromissvilliga och öppna för lösningar.

– Jag är öppen för att förhandla, säger Dadgostar.

L lämnar

Regeringens samarbetspartier C och L lade ned sina röster i misstroendeomröstningen, och stödde därmed Löfven som statsminister.
Men efter omröstningen uppgav L-ledaren Nyamko Sabuni att hon anser att januariavtalet mellan S, MP, C och L inte längre gäller.

– I talmansrundor och ett eventuellt extraval kommer vi att eftersträva en borgerlig regering, säger Sabuni.

I våras beslutade L att sikta på en borgerlig regering först efter valet 2022. Nu gör Sabuni klart att hon ser en möjlighet att i förtid uppfylla Liberalernas löfte om att få till stånd en borgerlig regering.

Enligt uppgifter till SR Ekot har Liberalernas fem politiska tjänstemän lämnat Regeringskansliet, som en följd av att januariavtalet har fallit. En ny Löfvenregering med S och MP skulle dock kunna få tillräckligt stöd i riksdagen med hjälp av C och V.

– Vi är beredda att tolerera Stefan Löfven igen med januariavtalet som grund, säger C-ledaren Annie Lööf.

Men även V måste tolerera Löfven, och C har tidigare sagt att man inte vill ingå i ett regeringssamarbete tillsammans med V. En budgetförhandling där C och V ska samsas skulle bli mycket svår.

"Tungt ansvar"

Annie Lööf anser att ett tungt ansvar nu vilar på V-ledaren Nooshi Dadgostars axlar.

– V och SD har sett till att Sverige nu går in i en osäker tid genom att kroka arm i varandra, säger Lööf.

Löfvens främste rival om statsministerposten är Moderatledaren Ulf Kristersson. Han uppger att han står till förfogande för att leda en ny regering.

– Vi står redo. Hela tiden, säger han.

Men frågan är vilken majoritet Kristersson skulle kunna ha som regeringsunderlag. M, KD, SD räcker inte för att vara säker på att få igenom förslag i riksdagen. Inte ens med L, om alla andra röstar emot.

V-ledaren Nooshi Dadgostar uppgav i sin röstförklaring att V aldrig kommer att släppa fram en ”högernationalistisk” regering.

Minsta marginalen

Marginalen mellan de två tänkbara blocken är dock minimal. S, MP, V och C har 174 röster tillsammans. M, KD, SD och L har 173 röster. Därutöver finns två ”politiska vildar” i riksdagen som lämnat V respektive L. Om de röstar som sina gamla partier får de rödgröna fortfarande en röst mer.

Miljöpartiets språkrör, miljöminister Per Bolund, uppgav efter misstroendeförklaringen mot Löfven att det är en ”sorgens dag”.

Gladast efter omröstningen verkade SD-ledaren Jimmie Åkesson vara.

– Det kändes extra bra, den här gången gick det vägen, det är vi glada för, säger han efter omröstningen.

Åkesson hoppas nu på en ny regering.

– Men vägen dit är lång, säger han.

Energin från solens strålar står i dag för endast omkring två procent av jordens energibehov. Vad som krävs är miljövänliga och billiga solceller. 

Nu har forskare från Linköpings universitet och KTH lyckats skapa en solcell delvis tillverkad av kraftlignin, en relativt obehandlad restprodukt från papperstillverkning. Lignin finns i cellväggarna hos nästan alla landlevande växter. Träd består till 20–30 procent av lignin, det är vad som ger styrka till växten. 

Forskarnas långsiktiga mål är en solcell helt av trämaterial.

– Vi vill bygga effektiva, pålitliga, billiga och miljövänliga solceller. Med den här studien kan vi visa att det är möjligt och ett första steg mot att byta ut material som idag är baserade på olja mot träbaserade alternativ, säger Mats Fahlman, professor vid Laboratoriet för organisk elektronik vid Linköpings universitet i ett pressmeddelande.

Lignin som behandlats kraftigt med olika kemikalier har tidigare använts i försök med solceller. I jämförelse med dem är solcellen av kraftlignin stabilare, enligt forskarna.

I jämförelse med traditionella solceller finns för- och nackdelar med ligninbaserade varianter, berättar Mats Fahlman.

– Organiska solceller kommer aldrig vara bäst när det gäller effektivitet. Men fördelen är att de är ogiftiga, hållbara och billiga. Kan de ligga på 15–20 procents effektivitet räcker det gott och väl för de flesta tillämpningar, säger han.

Det är en av de stora snackisarna under klimatmötet COP28 i Dubai. Tekniken som av vissa beskrivs som en klimaträddare – medan andra ser den som ett sätt för oljejättar att i oförminskad takt fortsätta med klimatskadliga fossila bränslen.

I Sverige beskrivs CCS som en viktig pusselbit för att nå klimatmålen. Men det går trögt med tekniken, som går ut på att avskilja koldioxid från utsläppen, transportera bort den och pumpa ned den i underjorden.

En genomgång som TT gjort bland de projekt som kommit längst visar att ingen ännu formellt har fattat ett investeringsbeslut om att faktiskt gå vidare med planerna. En anledning är den stora ekonomiska osäkerheten.

Regeringen har avsatt 36 miljarder kronor för 2026–2046. Tanken är en omvänd auktion där företag tävlar om att erbjuda störst koldioxidupptag till lägst pris. Men processen har fastnat hos EU-kommissionen och hur lång tid den tar vet ingen. Klart är att auktionerna försenats till minst nästa år.

– Alla går och väntar på ett godkännande från EU, säger Julia Ahlroth, chef för strategi och omvärldsrelationer på Växjö Energi.

Bolaget planerar att sätta in koldioxidavskiljning på Sandviksverket, som årligen ska fånga in 200 000 ton koldioxid. Projektet är redan försenat, och är i gång tidigast 2028.

Var hamnar koldioxiden?

Ett annat problem är var koldioxiden som avskiljs ska ta vägen. Koldioxiden måste transporteras med båt, tåg, lastbil eller i pipeline, antagligen med slutstation i Norge eller Danmark. De lösningarna finns inte i dag och transportsektorn behöver veta att den kommer att ha någon koldioxid att avskilja. Samtidigt vill ingen satsa på CCS om ingen kan transportera bort koldioxiden.

– Utmaningen är att ingenting är på plats. Vem vågar börja med ett investeringsbeslut så att de andra kan gå efter? säger Ahlroth.

Stockholm Exergi med sitt biokraftvärmeverk i Hjorthagen är antagligen längst fram i landet med planerna på sin bio-CCS-anläggning. Men även här har projektet försenats, från 2026 till tidigast 2027.

Innan bolaget vågar lägga ett investeringsbeslut väntar man in regelverket kring den omvända auktionen, säger Fabian Levihn, forskningschef och docent i industriell ekonomi vid KTH.

– Sverige hamnar efter. Vi låg bland de första, det är bara att konstatera att Danmark redan hunnit genomföra någon typ av upphandling av stöd för negativa utsläpp.

Jätteprojekt hotat

Inte heller stora utsläppare av koldioxid har satt ned foten kring CCS i Sverige. Heidelberg Materials cementfabrik i Slite på Gotland har planer på en sådan som i ett slag skulle kapa Sveriges utsläpp med 4 procent, 1,8 miljoner ton årligen.

Men för att jättesatsningen på 10 miljarder kronor ska sjösättas behöver företaget snabba tillståndsprocesser och även nya elkablar till Gotland i god tid innan anläggningen är i bruk 2030.

– För att vi inte ska bli omsprungna måste man omedelbart ta ett mycket tydligare statligt grepp om den här strukturomvandlingen, säger vice vd Karin Comstedt Webb

I dag är Svenska kraftnäts prognos för de nya elkablarna 2031. För sent, anser Heidelberg.

– Då går investeringen kanske till något annat land, säger Comstedt Webb.