Radar

L överger Löfven – V sträcker ut en hand

Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP) och statsminister Stefan Löfven (S) i riksdagen vid misstroendeomröstningen.

Vänsterpartiet var med och fällde statsminister Stefan Löfven (S) i misstroendeomröstningen. V vill gärna ha Löfven tillbaka men Liberalerna överger honom för att satsa på en borgerlig regering.

För första gången röstades en sittande statsminister ned i en misstroendeomröstning i riksdagen.

Bakom misstroendeförklaringen stod M, KD, SD och V med 181 röster tillsammans. För att rösta ned Löfven krävdes minst 175 röster.

– Det vi gör i dag, görs inte med lätt hand, sade V-ledaren Nooshi Dadgostar inför omröstningen.

– Det är inte Vänsterpartiet som har övergivit den socialdemokratiska regeringen. Det är den socialdemokratiska regeringen som övergivit Vänsterpartiet och svenska folket.

Vill ha Löfven

Löfven ska nu undersöka möjligheten att försöka bilda en ny regering med tillräckligt stöd i riksdagen. Annars kan det bli extraval.

– Vi vill att Löfven kommer tillbaka som statsminister, men utan marknadshyror, säger V-ledaren Nooshi Dadgostar efter omröstningen.

Inför misstroendeomröstningen hade V krävt att regeringen låter bli att lägga fram ett förslag om fri hyressättning i nyproduktion. Men något sånt löfte kom aldrig innan omröstningen ägde rum.

Dadgostar uppger att V i eventuella diskussioner med Löfven om en ny regering ska vara kompromissvilliga och öppna för lösningar.

– Jag är öppen för att förhandla, säger Dadgostar.

L lämnar

Regeringens samarbetspartier C och L lade ned sina röster i misstroendeomröstningen, och stödde därmed Löfven som statsminister.
Men efter omröstningen uppgav L-ledaren Nyamko Sabuni att hon anser att januariavtalet mellan S, MP, C och L inte längre gäller.

– I talmansrundor och ett eventuellt extraval kommer vi att eftersträva en borgerlig regering, säger Sabuni.

I våras beslutade L att sikta på en borgerlig regering först efter valet 2022. Nu gör Sabuni klart att hon ser en möjlighet att i förtid uppfylla Liberalernas löfte om att få till stånd en borgerlig regering.

Enligt uppgifter till SR Ekot har Liberalernas fem politiska tjänstemän lämnat Regeringskansliet, som en följd av att januariavtalet har fallit. En ny Löfvenregering med S och MP skulle dock kunna få tillräckligt stöd i riksdagen med hjälp av C och V.

– Vi är beredda att tolerera Stefan Löfven igen med januariavtalet som grund, säger C-ledaren Annie Lööf.

Men även V måste tolerera Löfven, och C har tidigare sagt att man inte vill ingå i ett regeringssamarbete tillsammans med V. En budgetförhandling där C och V ska samsas skulle bli mycket svår.

"Tungt ansvar"

Annie Lööf anser att ett tungt ansvar nu vilar på V-ledaren Nooshi Dadgostars axlar.

– V och SD har sett till att Sverige nu går in i en osäker tid genom att kroka arm i varandra, säger Lööf.

Löfvens främste rival om statsministerposten är Moderatledaren Ulf Kristersson. Han uppger att han står till förfogande för att leda en ny regering.

– Vi står redo. Hela tiden, säger han.

Men frågan är vilken majoritet Kristersson skulle kunna ha som regeringsunderlag. M, KD, SD räcker inte för att vara säker på att få igenom förslag i riksdagen. Inte ens med L, om alla andra röstar emot.

V-ledaren Nooshi Dadgostar uppgav i sin röstförklaring att V aldrig kommer att släppa fram en ”högernationalistisk” regering.

Minsta marginalen

Marginalen mellan de två tänkbara blocken är dock minimal. S, MP, V och C har 174 röster tillsammans. M, KD, SD och L har 173 röster. Därutöver finns två ”politiska vildar” i riksdagen som lämnat V respektive L. Om de röstar som sina gamla partier får de rödgröna fortfarande en röst mer.

Miljöpartiets språkrör, miljöminister Per Bolund, uppgav efter misstroendeförklaringen mot Löfven att det är en ”sorgens dag”.

Gladast efter omröstningen verkade SD-ledaren Jimmie Åkesson vara.

– Det kändes extra bra, den här gången gick det vägen, det är vi glada för, säger han efter omröstningen.

Åkesson hoppas nu på en ny regering.

– Men vägen dit är lång, säger han.