Radar

Löfven dröjer med besked om extraval

Statsminister Stefan Löven (S) vill inte ge besked i dag om det blir extraval om hans regering fälls på måndag.

Statsminister Stefan Löfven (S) ger inget besked om han tänker utlysa extraval eller avgå, om han röstas bort på måndag. ”Det här måste man fundera igenom noga”, säger han.

– Sverige befinner sig i ett allvarligt läge. Vi är fortfarande inne i en pandemi, säger Löfven på en presskonferens på torsdagen.

– Att kasta in Sverige i en politisk kris i detta svåra läge för landet, det är inte ansvarsfullt.

Några timmar tidigare lämnade Sverigedemokraterna in en begäran om en misstroendeomröstning mot Löfven och hans regering. Den kommer att ske på måndag klockan 10.

SD-initiativet kom sedan Vänsterpartiet förklarat att partiet inte längre har förtroende för regeringen. Därefter har även Moderaterna och Kristdemokraterna ställt sig bakom ett misstroende. De fyra partierna har tillsammans möjlighet att fälla regeringen.

Stefan Löfven kallar Vänsterpartiets agerande en farlig väg, där man gör gemensam sak med högerfalangen i riksdagen.

– De här fyra partierna är skyldiga svenska folket ett besked om vad deras regeringsalternativ är, säger han.

Måste fundera

Om regeringen fälls i förtroendeomröstningen på måndag har Löfven två alternativ. Antingen begär han att få entledigas som statsminister eller så utlyser han extraval.

– Det här måste man fundera igenom noga. Det gäller att göra det bästa för Sverige. Det tänker jag ta mig tid att fundera igenom, säger Löfven.

Formellt har Stefan Löfven en vecka på sig att utlysa extraval om en majoritet i riksdagen röstar bort honom.

Enligt vad TT erfar är Löfvens plan att ta god tid på sig att fundera igenom alternativen, kanske hela den vecka han har till sitt förfogande.

Miljöpartiets språkrör, bostadsminister Märta Stenevi, vill avvakta omröstningen innan det är tid att bestämma sig för extraval eller försöka få till nya talmansrundor. Men hon upprörs över att Sverigedemokraterna sagt sig hoppas på extraval.

– Det gör mig skitförbannad att man säger så mitt i en brinnande pandemi. Det finns inget som tyder på att vi kommer att ha ett tydligt parlamentariskt läge efter ett extraval, säger Stenevi.

Hon undrar vad följderna blir av ett instabilt läge om en fjärde våg skulle vara på ingång till hösten. Men hon hävdar att MP, som är nära riksdagsspärren, inte räds ett extraval.

Kontroversiellt hyresförslag

Sakfrågan som fått Vänsterpartiet att dra tillbaka sitt stöd för Löfven handlar om ett omdebatterat utredningsförslag om fri hyressättning i nyproducerade bostäder.

Stefan Löfven betonar att regeringen ännu inte är i närheten av ett färdigt lagförslag i frågan och kallar Vänsterpartiets agerande för överilat. Än så länge finns endast ett utredningsbetänkande som har skickats på remiss, betonar statsministern.

Löfven tillägger att det inte är aktuellt att avbryta den remissrunda som har inletts med utredningsförslaget.

– Det är inte tal om att vi nu ska förhandla på något sidospår med Vänsterpartiet. Vi har en överenskommelse med januariavtalet, den ska hedras, säger han om möjligheten att förhandla med Vänsterpartiet om förslaget.

Tidigare under dagen bjöd regeringen in parterna på bostadsmarknaden till samtal om utredningens förslag.

Misstroendeförklaring

Omröstningen om en misstroendeförklaring mot statsminister Stefan Löfven (S) kommer att hållas måndagen den 21 juni klockan 10.

För att en misstroendeförklaring ska riktas mot ett statsråd måste minst hälften av riksdagens ledamöter rösta ja, det vill säga minst 175 ledamöter.
Om tillräckligt många röstar för misstroendeförklaringen ska talmannen entlediga statsrådet. Gäller misstroendet statsministern måste hela regeringen avgå.

Regeringen kan förhindra detta genom att inom en vecka från misstroendeförklaringen besluta om extraval till riksdagen.

På grund av coronapandemin har riksdagspartiernas gruppledare kommit överens om att bara 55 ledamöter ska vara på plats vid omröstning i kammaren. Men eftersom minst 175 ledamöter måste rösta ja till förslaget för att riksdagen ska förklara misstroende kommer alla 349 ledamöterna att vara på plats för omröstningen på måndag.

Källa: Riksdagen

Radar

Svenskar återvinner allt sämre

Återvinning av glas på en återvinningsstation.

Mängden förpackningar i Sverige har ökat med 30 procent sedan 2012. Samtidigt återvinner vi allt sämre. 

Mängden förpackningar av plast, kartong och papp har ökat med nära 30 procent sedan 2012, enligt uppgifter från de företag som tar sitt producentansvar för förpackningarna. Sannolikt är siffran än högre, skriver Naturvårdsverket.

Men återvinningen har inte ökat i samma takt, enligt myndighetens färska statistik. I år nås endast två av tio återvinningsmål, för konservburkar respektive aluminiumförpackningar. Året innan nåddes fyra mål.

– Målen finns där för att vi behöver återcirkulera resurser mer effektivt, både i Sverige och EU. Vi behöver minimera den totala mängden avfall och designa förpackningar så att de håller längre, återanvänds eller att materialet går att återvinna, säger Fredrik Khayati, handläggare på miljögifts- och analysenheten i ett pressmeddelande.

De förpackningar vi använder mest av är papp, kartong och wellpapp. Mängden förpackningar av dessa material användes motsvarande 60 kilo per person i fjol. 

Mest och minst återvunnet

• De förpackningsslag som materialåtervanns mest under 2022 var pantburkar och glas. 89 procent av pantburkarna som sattes på den svenska marknaden gick till materialåtervinning. Materialåtervinningsgraden för glas var 86 procent. 
• 78 procent av alla kartong- och pappersförpackningar återvanns.
• Lägst materialåtervinningsgrad, 35 procent, var det för plastpackningar.
Källa: Naturvårdsverket

Radar

Så kan Sveriges nästa nationalpark se ut

Bullerö är en av de större öarna i Nämdöskärgården.

Sveriges mest storslagna eller särpräglade naturområden har fått status nationalpark. I landet finns i dag 30 stycken, och nu finns förslaget för nummer 31 klart: Nämdöskärgården i Stockholms skärgård.

”Vida vyer över havet och en obruten horisont tillsammans med utsikten över den oexploaterade skärgårdens gytter av små och stora öar, kobbar och skär ger en känsla av frihet, rymd och storslagenhet. Här finns möjlighet att uppleva mörker och stjärnhimmel. Det finns platser där stillhet, lugn och ro råder.”

beskriver Naturvårdsverket några av Nämdöskärgårdens upplevelsevärden.

Skärgården längs den svenska Östersjökusten och vidare över till Finland är världens största sammanhängande skärgårdsområde. Nu föreslås en bit av detta område bli nationalpark, vilket är det starkaste skyddet ett naturområde kan få i Sverige. 

Oexploaterat

Beteckningen ses som en kvalitetsstämpel för naturupplevelser, med unik natur som är typisk för olika delar av Sverige. Enligt förslaget som kan göra Nämdöskärgården till nationalpark beskrivs området ha särskilda kvalitéer som större oexploaterat område som innefattar både mellan- och ytterskärgård.

– En nationalpark i Nämdöskärgården innebär att ett unikt skärgårdslandskap skyddas långsiktigt och att Sveriges nationalparker kommer att omfatta ett biologisk värdefullt område som representerar Stockholms skärgård och norra Östersjön, säger Naturvårdsverkets generaldirektör Björn Risinger i ett pressmeddelande.

Rödalger och blåstång hör till områdets typiska arter. Foto: Cinthia Tiberi Ljungqvist

Tusentals öar

Ytan är 31 900 hektar och består till 97 procent av hav. Nämdöskärgården ska bli den första nationalparken som representerar Sveriges del i Östersjön. Typiskt är stora grunda områden med havsvikar som hyser blåstångsbälten, rödalger och blåmusselbäddar.

Landarealen utgörs av ett tusental öar, kobbar och skär, som rymmer ängar med flertalet orkidéer och fjärilar som apollofjäril och fetörtsblåvinge. Det finns betesmarker och gamla gårdar och torp, liksom naturmålaren Bruno Liljefors tidigare ateljé och jaktstuga. Ytterskärgårdens karga klippor har ett särpräglat fågelliv, med arter som tordmule och höksångare.

Arbetet med att ta fram förslaget till ny nationalpark inleddes 2020 av Naturvårdsverket tillsammans med med Länsstyrelsen i Stockholms län, Havs- och vattenmyndigheten och Värmdö kommun. 

Nu är förslaget ute på remiss till och med 1 mars 2024. Därefter skickas ett slutgiltigt förslag till regeringen med en begäran om att nationalparken bildas. Planerad invigning är 2025.

Nämdöskärgården blir då Sveriges andra marina nationalpark. Den första är Kosterhavets nationalpark belägen i norra Bohuslän.

Skyddade, grunda vikar fungerar som viktiga lek- och uppväxtområden för fisk, samtidigt som de är känsliga för lokal påverkan från till exempel båtlivet. Foto: Länsstyrelsen Stockholms län

Nationalparkens syfte…

… är att ”bevara ett representativt och variationsrikt havs- och skärgårdslandskap i
Östersjön i väsentligen oförändrat skick”.

Syftet ska uppnås genom att:
• minimera negativ påverkan på områdets naturvärden och inte tillåta
exploaterande verksamhet
• införa nödvändiga regleringar för att bevara marina miljöer
• bedriva ändamålsenlig skötsel för att bevara och utveckla områdets
naturvärden
• genomföra ändamålsenliga åtgärder för att ge allmänheten tillgång till
nationalparkens natur- och upplevelsevärden

Källa: Naturvårdsverket