I en enkät från SKR (Sveriges kommuner och regioner) som gick ut till 90 000 kvinnor och som besvarades av 54 000 uppger 9 av 10 kvinnor att de har känt sig trygga och bemötta med respekt och värdighet i mödrahälsovården och på förlossningen. Ett glädjande resultat enligt Eva Estling, samordnare på SKR för satsningen på kvinnors hälsa och förlossningsvård.

– Det är första gången som vi genomför graviditetsenkäten och den går ut till 900 – 1000 kvinnor varje dag, det är häftigt, säger Eva Estling.

Men siffrorna innebär också att var tionde kvinna, det vill säga cirka 12 000 kvinnor i Sverige, inte har känt sig trygga och respekterade och bemötta med värdighet. Något som i forskning har visat sig ha betydelse för bland annat förlossningsdepression, amning och anknytning.

Vad har du för tankar om att var tionde kvinna inte känner sig trygg och bemött med respekt och värdighet under graviditet och förlossning?

– Jag tänker att de rösterna är oerhört viktiga och vi vill ta reda på vad som finns att förbättra. En av tio kvinnor är för mycket och en enkät är en enkät tills man börjar jobba med resultaten.

Regionerna ska göra förändringarna

Enkäten är en del i en nationell satsning på kvinnors hälsa och förlossningsvård som startade 2015 och som därefter har utökats successivt. Själva enkäten har nu genomförts för första gången med syfte att ge blivande och nyblivna mammor en möjlighet att påverka vården.

Målet i slutänden är att skapa en trygg vård genom hela vårdkedjan före, under och efter graviditeten. Men enligt Eva Estling är det inte SKR utan regionerna som ska genomföra de konkreta förändringar som eventuellt behövs utifrån enkätens resultat.

– Det är angeläget att regionerna tar tillvara på kvinnornas syn på sina förlossningar och eftervården. Vi är inte i hamn men vi har konkreta mätbara mål för att jobba systematiskt med frågan och stöttar regionerna.

Regionernas ansvar att förbättra

Vad har ni för strategi för att de andra, närmare 12 000 kvinnorna också ska kunna känna sig trygga?

– Det handlar mycket om att stärka eftervården tror jag och nu kommer också fler kvinnor på eftervårdsbesök än tidigare. Vissa regioner bokar in efterbesöket redan på bb, vissa ringer upp alla kvinnor efteråt och vissa regioner har bussar som man åker ut i och träffar kvinnor på plats, säger Eva Estling och tillägger:

– Vi har inget nollvärde men satsningarna har gett resultat, vi har sett att förlossningsupplevelsen har förbättrats sedan satsningen startade. Vi ser att andelen allvarliga bristningar har minskat och att fler kvinnor kommer på eftervårdsbesök.

20 procent inte nöjda med amningsstöd

Närmare 40 000 av alla som fått enkäten, som har översatts på sex olika språk, har inte besvarat den. SKR ska nu titta på urvalet och representationen för att försöka ta reda på orsaker till bortfallet.

I enkäten ställdes också frågor om amning och det visade sig att 20 procent inte var nöjda med det amningsstöd de hade fått. Dessutom syntes konsekvenser av pandemin, exempelvis att partnerns delaktighet har blivit begränsad på olika sätt. Dessutom uppger enbart 60 procent av kvinnorna att informationen om tiden efter födseln och återhämtning varit tillräcklig.

– Jag tycker att vi har en bra förlossningsvård som kan bli ännu bättre, säger Eva Estling.

Hur ser du på  konkreta frågor om exempelvis platsbrist på förlossningar och barnmorskebristen och hur de ska lösas?

– Frågan om förlossningsplatser går jag inte in i eftersom det är regionernas sak. Men kvinnor får ju plats på förlossningarna, och i storstadsregionerna är det ju inte så långt emellan de olika klinikerna, säger Eva Estling.

Bristande migrations- och integrationspolitik har bidragit till en rad problem som Sverige i dag lider av, som parallellsamhällen med kriminalitet, parallella rättskipningssystem och religiös radikalisering, enligt Socialdemokraternas rapport.

Ett annat problem är enligt rapporten att det svenska språkets ställning har försvagats.

– Jag har mött kvinnor som befunnit sig i Sverige i 16 års tid utan att kunna prata svenska. Detta för att man inte möter myndigheter eller människor med svenska som modersmål i vardagen, som ett resultat av segregationen, säger Lawen Redar till Aftonbladet. 

Hon är Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson och menar att en orsak till att Socialdemokraterna inte har tagit problemen på allvar har varit en rädsla att förknippas med Sverigedemokraterna.

– När SD klev in i den nationella politiken 2010 behövde alla partier markera mot dem. Det har omöjliggjort en seriös integrationspolitik och debatt. Men det duger inte att frågan om integration främst får föras av ett extremnationalistiskt parti, säger Lawen Redar till tidningen.

Rapporten innehåller inte några förslag på ny politik på området integration. Det kommer i del två, som väntas bli klar våren 2024.

En stor andel svenskar vill handla miljö- och klimatvänligt, men många har svårt att se igenom falska reklampåståenden och avslöja ”greenwashing”. Det visar en ny internationell undersökning som Sveriges Konsumenter står bakom.

Greenwashing, eller grönmålning på svenska, innebär falsk eller vilseledande marknadsföring där företag eller organisationer vill ge sken av att de är mer miljövänliga än vad de faktiskt är. Ett allt vanligare fenomen, enligt Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter.

– I den här djungeln är det väldigt svårt för konsumenterna att skilja ut vad som är sant och falskt. Inte minst när det gäller begrepp som klimatneutral och klimatpositiv. som många har svårt att förstå vad det innebär. Vi tycker att det är ytterst tveksamt om de ska få användas, säger han.

Okända märken

Bertoft betonar att konsumenterna inte ska behöva vara detektiver – grundkravet är att det ska gå att lita på reklamen. Samtidigt finns några enkla knep att för att undvika den grönmålade fällan.

Det första är att titta efter godkända miljömärkningar som exempelvis Svanen, Krav eller EU-blomman och vara misstänksam mot märken man inte känner igen.

– Det finns väldigt mycket hittepåmärken på marknaden. Det finns en flora av olika egna märken som ska kunna se ut som någon sorts stämpel.

– Undersökningen visar också att väldigt många konsumenter tror att miljöreklam är godkänd eller förhandskontrollerad av myndigheterna – och så är det inte.

Fundera på bildvalet

Det andra rådet är att se upp med formuleringar som ”hållbart”, ”grönt”, eller ”växtbaserat”

– Speciellt ”hållbart”, ”grönt” och även ”miljövänligt” är väldigt luddiga begrepp som ska ge någon sorts skimmer av att det är bättre än det kanske är. Sedan ska man fundera på bildvalet. Skogar, ängar, grön färg – betyder det verkligen någonting eller är det bara ett trick?

Samma skeptiska hållning bör enligt Jan Bertoft gälla inför begrepp som ”klimatneutralt”, ”klimatkompensation” eller ”klimatpositiv”.

– Det är begrepp som är skapade mycket för att man ska tro att man ska kunna fortsätta konsumera som vanligt.

Kolla siffran

Något annat att vara vaksam på är miljöpåståenden om produkter eller tjänster som i sig är miljöfarliga, som exempelvis flyg, bilar eller cigaretter, samt företag som säger sig vara det bättre alternativet för miljön genom att jämföra sig med andra som är värre, enligt Jan Bertoft.

Han råder vidare att se om det finns siffror eller andra bevis för det företaget säger, exempelvis fotnoter med referenser till forskning.

Men även när det gäller siffror bör man vara uppmärksam. Om ett företag exempelvis lyfter fram att ”50 procent är återvunnet”, kan man fråga sig vad den andra halvan består i och om det handlar om 50 procent av förpackningen eller hela produkten.

Kräver skärpning

Redan 2020 visade en undersökning från EU-kommissionen att hälften av alla gröna påståenden på marknaden var vaga, vilseledande eller ogrundade – och problemet väntas växa ytterligare.

Sveriges Konsumenter vill se en regelskärpning och välkomnar att en ny lagstiftning för att begränsa gröna påståenden och märkningar är på gång i EU.

– Det kommer bli mer och mer miljöreklam i och med att kraven skärps på att företag ska vara mer miljöanpassade. Då får det inte vara vilda västern.