Radar

Utredning föreslår bättre skydd för fridlysta arter

Den vitryggiga hackspetten är en av många arter som är hotade tillvaro i svensk natur.

Igår, den 10 juni, presenterades artskyddsutredningen, som ska göra det enklare att tolka reglerna kring fridlysta arter och deras livsmiljöer. Anledningen till att det görs en utredning är bland annat konflikter mellan markägare och miljökämpar om vad som ska gälla kring artskyddet.

– Jag hoppas att det här kan bli ett steg på vägen för att skydda fler arter och få ett bättre samtalsklimat. Det går inte att fortsätta med business as usual, säger Rebecca Nordenstam, miljöjurist på Naturskyddsföreningen, som har suttit med i utredningens expertgrupp.

Utredningen tillsattes i maj förra året, som en del av januariavtalet. Syftet har alltså varit att göra det enklare att lösa konflikter mellan bland annat intressen som finns inom skogsindustrin och EU:s direktiv för naturskydd.

Rebecca Nordenstam anser att det faktum att det har tillsats en statlig utredning säger något om hur viktig frågan är, och att större hänsyn måste tas i skogen. Hon är i huvudsak positiv till utredningens förslag, och tror att artskyddet och den biologiska mångfalden kommer att stärkas.

– Utredningen är jättetydlig med att artskyddet gäller överallt och för alla, även näringarna, jordbruket och skogsbruket. Det är jätteviktigt att man ger skogsbranschen en viktig uppgift och ansvar för att ta hänsyn till skyddade arter.

Miljöorganisationer får mer att säga till om

Utredningen föreslår bland annat flera ersättningsmöjligheter, både så att det blir lättare att bilda biotopsområden för artskydd, men också en ny ersättningsrätt för artskydd. Det innebär bland annat att den som äger mark där det finns skyddsvärda arter ska kunna kompenseras för att bevara den marken.

Enligt Rebecca Nordenstam kommer reglerna nu att finnas i miljöbalken, istället för i en förordning som tidigare. Det är positivt, menar hon, eftersom det innebär att man kan göra ordentliga förarbeten – vilket i sin tur kommer att göra det lättare att tolka och förstå hur man tänkt för varje bestämmelse.

Andra positiva saker är att myndigheter kommer att få ökade resurser för artskyddsfrågor, samt att miljöorganisationer ska kunna delta i beslut gällande artskyddsfrågor och kunna överklaga beslut de tycker är felaktiga.

– Det gynnar alla att man möjliggör en domstolsprövning eftersom det är där det stöts och blöts om hur reglerna ska tillämpas.

Större förutsägbarhet

Är det något du inte är nöjd med i utredningen? 

– Naturskyddsföreningen hade velat se ett ännu starkare skydd för fåglarnas livsmiljöer, som är kärnan i skyddet eftersom fåglarna behöver någonstans att häcka och föda. Men det här var så långt man kunde komma den här gången och det är en bit på vägen.

Vilka gynnas mest av förslagen i den nya utredningen, skogsägare eller miljökämpar?

– Markägarna får en större förutsägbarhet nu. De har pushat på för det här, så jag hoppas att det blir glada över att det nu blir tydligare kring vad som gäller. 

Utredningen lämnades över till regeringen den 10 juni, varpå den ska den ut på remiss i några månader. Efter det kommer det skrivas en proposition för lagförslaget. Utredningen föreslås träda i kraft sommaren 2022.