Runt om i världen finns det 160 miljoner barn som är barnarbetare. Ungefär hälften arbetar med jobb som är skadliga. Och nu ökar antalet för första gången på 20 år, enligt siffror från FN-organen ILO och UNICEF.
I en rapport som släpptes 10:e juni varnar UNICEF och ILO för att nästan 9 miljoner fler barn än i dag riskerar att vara i arbete i slutet av 2022. Detta till följd av coronapandemin, som har bidragit till att öka den extrema fattigdomen i världen.
Några saker som anges driva barnarbete är skolstängningar och att pandemin pressar människor, som redan tidigare har hårt ansträngda ekonomier, så hårt att enda möjligheten att få mat på bordet är att även barnen arbetar. Redan under 2020 lyfte FN risken för att pandemin skulle kunna leda till att det tjugoåriga arbetet för att motverka barnarbete raderades.
I rapporten nämns ett exempel från åtta västafrikanska länder där barn konsekvent berättade att de jobbade eftersom det inte var någon skola. Barnen uppgav att när de var hemma så uppstod förväntningar på att de skulle arbeta för att bidra till familjerna. Detta medförde att det även blev svårt med distansundervisning, när sådan fanns.
I ett annat exempel från Burkina Faso visade det sig att barn där arbetade med granitbrytning tillsammans med föräldrarna, delvis för att föräldrarna inte ville lämna sina barn utan uppsikt under skolstängningarna.
Låga löner leder till fattigdom och barnarbete
En av de viktigaste anledningarna till fattigdom, och därmed barnarbete, är de låga lönerna. Inom EU pågår ett arbete för att ta fram ett direktiv om företags ansvar för mänskliga rättigheter och miljö. Förslaget väntas presenteras av EU-kommissionen efter sommaren.
– Här har svenska politiker en viktig roll att spela, genom att trycka på för att EU-direktivet ska omfatta företags ansvar för hela leverantörskedjan. Så att ansvaret även omfattar exempelvis bomullsfälten och kakaoodlingarna i länder med utbredd fattigdom där vi vet att barn arbetar och far illa i dag, säger Hewan Temesghen, Fairtrade Sverige, i ett pressmeddelande om rapporten.
Ett av problemen är att det saknas lagstiftning på området. Ett annat att bara drygt vart tredje av de många svenska och europeiska företag som har verksamhet i länder där kränkningar av mänskliga rättigheter är vanligt, gör analyser om mänskliga rättigheter och miljö. Det visar en studie som har gjorts på uppdrag av EU-kommissionen.
Med en lagstiftning skulle företag åläggas att genomföra riskanalyser avseende mänskliga rättigheter och miljö och de skulle även behöva hantera dessa risker.
– Eftersom lagstiftning saknas i dag kan det fortfarande vara en konkurrensfördel att se genom fingrarna med barnarbete, slavliknande villkor och löner så låga att anställda inte kan försörja sig och sina barn. En skarp lagstiftning kan komma att göra stor skillnad för barn i länder med utbredd fattigdom, säger Hewan Temesghen i pressmeddelandet.
Fairtrade Sverige menar att det redan nu, utan lagstiftning, finns mycket som både företag och offentliga aktörer kan göra. Ett exempel är att ställa krav på hållbarhet när man gör inköp från länder med utbredd fattigdom. Ett annat att främja och skydda barns rättigheter genom att göra riskanalyser.
