Det är Statistiska centralbyrån (SCB) som har tittat i kristallkulan och gjort en prognos över Sveriges befolkning år 2040.

Totalt beräknas befolkningen i Sverige öka från dagens 10,4 miljoner invånare till 11,3 miljoner år 2040, motsvarande en ökning på 924 000 individer eller 8,9 procent.

Men ökningen är inte jämnt fördelad över landet. Tvärtom. Medan antalet invånare i vissa län kommer att öka, tror SCB att befolkningen kommer att minska på andra håll.

Invandringens betydelse

Procentuellt sett kommer befolkningen att öka mest i Stockholms och Uppsala län där befolkningen kommer att öka med 16,5 respektive 15,8 procent, gissar SCB. Därefter kommer Halland (plus 12 procent), följt av Skåne (11,3) och Västra Götalands län (9,4).

Den negativa befolkningstrenden tros vara som störst i Norrbotten där befolkningen väntas minska med hela 5,2 procent, följt av Västernorrlands län (minus 5,3 procent). Västerbotten, däremot, går emot strömmen av idel minussiffror för Norrlandslänen. I Västerbotten väntas befolkningen öka med 3,4 procent fram till 2040.

Det faktum att antalet invandrade var fler än antalet utvandrade hade störst betydelse för folkökningen i samtliga län mellan 2011 och 2020, skriver SCB. De kommande åren väntas migrationen till Sverige vara lägre. Men invandringsöverskottet beräknas fortsatt bidra till ett befolkningstillskott i alla län.

Fler äldre

”Det kommer att vara den största faktorn i alla län, utom Stockholm och Gotlands län. I Stockholm beräknas ett högre antal födda än döda ha en något större betydelse för folkökningen, och på Gotland väntas att fler flyttar till länet från övriga landet än omvänt, vara den viktigaste faktorn”, säger Alexandra Malm, statistiker på SCB, i ett pressmeddelande.

Utmärkande för den framtida befolkningen, skriver SCB, är att andelen äldre ökar.

”Det beror på att dödligheten minskar, att folk därför blir äldre, men också på att det föddes väldigt många på 1940-talet i Sverige, som under de närmaste åren passerar 80 års ålder”, säger Alexandra Malm.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.