Radar

Restriktioner minskade brottsligheten

Manne Gerell, kriminolog vid Malmö universitet, är en av forskarna bakom studien som visar att brottsligheten har minskat över hela världen under pandemin.

Brottsligheten i 27 stora städer runt om i världen minskade kraftigt, i snitt 37 procent, när samhället stängde ner våren 2020. 

Ju hårdare Coronarestriktionerna var, desto mer sjönk brottsligheten. I Lima till exempel minskade brottsligheten med 78 procent, medan Stockholm och Malmö, som inte alls hade lika hårda restriktioner som övriga delar av världen, minskade med två respektive 13 procent.

– Resultatet är lika intressant som logiskt, att Coronapandemin minskade brottsligheten och att minskningen blev större om kraftigare restriktioner vidtagits, säger Manne Gerell, kriminolog vid Malmö universitet som tillsammans med sin kollega Robert Svensson ansvarade för att samla in, bearbeta och göra svenska data användbar och jämförbar med de andra städerna som ingick i studien. 

"Vi vill inte vara ett Nordkorea"

Sammanlagt studerades sex typer av brott i urban miljö: misshandel, stöld, inbrott, rån, bilstölder och mord. Hur denna brottslighet såg ut under samma perioder före pandemin jämfört med pandemins första våg, mars till och med juni. 
– På många sätt stack Sverige ut under första vågen för vi stängde inte ner samhället med lock downs och andra tuffa restriktioner som andra länder hade. Det är också därför vi hade möjlighet att ha två svenska städer med i studien som annars bara har huvudstäder från fem kontinenter, säger Manne Gerell.

Blir slutsatsen att samhället ska stängas ner för att minska brottsligheten?

– Nej, självklart inte. Vi vill inte vara ett Nordkorea där militär har en ständig närvaro. Självklart minskar brotten då. Vi vill ju ha ett öppet samhälle, säger Manne Gerell som menar att studien innehåller viktiga lärdomar för hur till exempel myndigheten för samhällsskydd och beredskap och polisen kan agera vid kriser där samhället stängs ner på olika sätt.

– Och för oss forskare är det teoretiska perspektivet intressant. När vanliga Svenssons inte längre rör sig i samhället som de vanligtvis gör så skapar det också mindre möjligheter för brottslighet, säger Manne Gerell och berättar att han nyss lämnat sitt barn på skolan.

–  Och då var jag ju tvungen att parkera bilen, vilket ökade risken för att den skulle kunna stjälas och jag har lämnat mitt hem och därmed ökar risken för inbrott. 

Men det är väl inte ”Svenssons” som ska skuldbeläggas för sina rörelsemönster?

– Nej, självklart inte, men det är ju de som utsätts för brottsligheten.

Våld i hemmen ökar

Samtidigt som just denna globala studie visar på att brottsligheten, till exempel misshandel och mord, i stora städer minskat, visar andra studier att våld och misshandel inom hemmets väggar ökade när samhället stängde ner. I snitt har relationsvåld, våld i hemmet, våld mot kvinnor och barn ökat med 18 procent under pandemin.

– Eftersom vår studie mäter allt våld minskar det totala våldet även om till exempel relationsvåld har ökat. Men det våldet har inte ökat lika mycket som det andra har minskat, säger Manne Gerell.

Vad gör ni nu med kunskapen?

– Vi håller redan på att samla mer data. Efter den första vågen, som den här studien fokuserat på, så har det ju skett både en andra och en tredje våg. Så nu samlar vi in data för att se vad som hände med brottsligheten under de här perioderna. På många sätt är det här ett unikt projekt, så många städer, i fem världsdelar! Den här datainsamlingen kan användas och kommer att användas till mängder av olika forskningsprojekt.

Fakta:

Totalt ingår 27 städer i studien A global analysis of the impact of COVID-19 stay-at-home restrictions on crime. Lima är den stad som uppvisar störst minskning av brottsligheten medan nedgången är minst i Malmö:
Lima – 78 procent
Malmö – 2 procent
Fler städer:
Barcelona – 76 procent
Brisbane – 43 procent
Mexico City – 38 procent
Tel Aviv – 28 procent
Amsterdam – 23 procent
Helsingfors – 20 procent
Stockholm – 13 procent
Totalt för 27 städer: – 37 procent

Om studien:

Projektet har koordinerats av Manuel Eisner vid Cambridge University, och det huvudsakliga analysarbetet har genomförts av Amy Nivette vid Utrecht University. I tillägg har forskare från 23e länder bistått med att samla in, koda, beskriva samt tolka data och landsspecifika resultat.