Zoom

Lång väg kvar till jämställdhet i skogen

Kerstin Dafnäs, ordförande i Spillkråkan.

I år är det 100 år sedan gifta kvinnor fick rätt att förvalta sin egen skog. Även om mer än en tredjedel av Sveriges skogsägare idag är kvinnor, har utvecklingen stannat av på flera områden. Det menar Kerstin Dafnäs, ordförande i Spillkråkan, som vill stärka kvinnors roll i skogsnäringen.

Idag utgör kvinnor 38 procent av de svenska skogsägarna. Men det innebär inte nödvändigtvis att  skogsbranschen är jämställd. Tvärtom, menar Kerstin Dafnäs.

– De senaste åren har utvecklingen faktiskt gått bakåt på vissa områden, säger Kerstin Dafnäs, ordförande för Spillkråkan, ett nätverk för kvinnliga skogsägare.

Det märks till exempel bland skogsentreprenörerna, där andelen kvinnor som kör skogsmaskiner är så låg som 1–2 procent. Även andelen kvinnor som är anställda i skogen har minskat något – där ligger siffran på 16–17 procent, trots att fler kvinnor utbildar sig inom skogsbruk.

– Dessutom äger kvinnor allt mindre arealer, medan män äger större och större arealer.

Män köper mest skog

Enligt statistik som Spillkråkan har tagit fram äger kvinnor 14 procent av den så kallade produktiva skogsmarken, medan män äger 56 procent. 29 procent ägs gemensamt – men ofta är det män som förfogar över den gemensamt ägda skogsmarken, enligt Kerstin Dafnäs.

Dessutom visar statistik från Ludvig & Co (tidigare LRF Konsult) att män köper mer skog än kvinnor. 4 av 5 skogsköp genomförs av män. Köpen kategoriseras i två grupper, dels de som köper skog för första gången, dels de som redan har skog och köper mer.

– Bland nyköparna är det en något större andel kvinnor än bland dem som köper till skog, men att det totalt sett är män som köper mer skog är inte så konstigt eftersom de ägde störst areal till att börja med och har den ekonomiska förmågan att köpa mer.

Att skogsägandet fortfarande är så pass ojämställt tror Kerstin Dafnäs handlar om en kombination av bland annat normer och tillgång till kapital. För att bli skogsägare måste man antingen ärva, få eller köpa skog. Frågor om arv påverkas även det av normer och ekonomi, eftersom det kan handla om möjligheter att lösa ut syskon om man vill ta över skog. Därmed är tillgången till kapital en viktig fråga för den som vill bli skogsägare, menar hon.

– Generellt är det svårare för kvinnor att få riskkapital för att starta upp en verksamhet eftersom kvinnor och män oftast inte har samma möjligheter att låna pengar.

Ekonomi - en maktfaktor

I Agenda 2030 handlar ett av jämställdhetsmålen om att kvinnor ska ha samma möjlighet att äga och kontrollera mark och andra former av egendom. Men Kerstins intryck är att vi sällan pratar om den ekonomiska dimensionen av hur det ska bli möjligt.

– Det är ett problem eftersom ekonomisk makt är en viktig maktfaktor. Tittar man inte på ekonomisk ojämlikhet och har man inte kunskap om alla de drivkrafter som ligger bakom dagens situation, blir det väldigt svårt att driva en jämställdhetspolitik och uppnå förändring.

Exkursion i Småland i samband med det första nordiska mötet för kvinnor i skogsbruket 2019
Exkursion i Småland i samband med det första nordiska mötet för kvinnor i skogsbruket 2019. Foto: Yvonne Lagman

Kerstin Dafnäs menar också att situationen i dag kan härledas till hur det har sett ut historiskt. Först år 1921 fick gifta kvinnor rätt att förvalta sin skog i Sverige. Om en kvinna ägde skog och hade gift sig innan dess, hade hennes man rätten att förvalta den ända fram till 1950.

– Har man haft en sådan lagstiftning där kvinnor inte haft rätt att förfoga över skogsmarken så sent som för 70 år sedan, kan det ta lång tid att förändra människors och organisationers beteenden. Vi har fortfarande medlemmar som säger att de inte känner sig sedda och respekterade i skogliga sammanhang.

Det kan handla om attityder från myndigheter eller att en skogsmaskinsförsäljare eller virkesperson bara talar till mannen, eller inte lyssnar när kvinnan berättar om idéer kring hur hon vill bedriva sitt skogsbruk.

Vissa framsteg

Men det görs också framsteg, menar Kerstin Dafnäs. Sedan ett tjugotal år finns flera nätverk för kvinnor i skogsbruket och efter metoo grundades Nyks – nätverk för yrkesverksamma kvinnor och icke-binära i skogsbranschen. Både företag, myndigheter och lärosäten tar tydligare ställning för jämställdhet i skogsbranschen idag.

– Du ser oftare att kvinnliga förebilder lyfts fram i media och mer jämställd representation i olika sammanhang, samtidigt som vi inte sett åtgärder som lett till större förändringar ännu. Till exempel har man på näringsdepartementet talat om att stödja de kvinnliga nätverk som finns i  tio års tid, utan att gå från ord till handling.

Spillkråkan bildades för 20 år sedan, som ett svar på behovet av ett forum där kvinnliga skogsägare kunde träffa andra kvinnliga skogsägare. De medlemmar som varit med sedan start upplever att de blir mötta med mer respekt i dag, medan yngre kvinnor som kommer in i skogsbruket blir förvånade över vissa attityder som hänger kvar, menar Kerstin.

En överväldigande majoritet av dem som arbetar i skogen är män
En överväldigande majoritet av dem som arbetar i skogen är män. Foto: Pontus Lundahl/TT

Medlemmarna träffas för att peppa varandra, ge råd och och dela information om nya forskningsrön eller andra projekt om hållbart skogsbruk. De gör också exkursioner, har föreläsningar och utbildningar i skogsbruk.

– Många kvinnor som blir skogsägare har inte skoglig erfarenhet sedan tidigare och behöver börja från början och bygga upp kunskapen. Då kommer vi in och stöttar. Våra medlemmar efterfrågar bland annat hur de ska tänka kring ekonomi, avtal, skötsel av fornminnen och kulturminnen, hållbart skogsbruk – utifrån biologisk mångfald och klimatet.

Levebröd för vissa - jakt för andra

En fråga som diskuteras är om det finns skillnader i mäns och kvinnors sätt att förvalta skogen. Här har olika studier kommit fram till olika resultat. Det finns forskning som visar att en kvinnlig skogsbrukare har ett mer holistiskt synsätt, där värden som biologisk mångfald, vård av kulturhistoria och sociala dimensioner är viktiga, medan män prioriterar ekonomin högst. Annan forskning ser inga större skillnader i hur män och kvinnor sköter skogen.

Kerstins erfarenhet är att olika skogsägare har olika mål med att äga och sköta skogen, oavsett kön.  
– För vissa är skogsbruket ens levebröd, för andra är den en tillgång, precis som banksparande. Vissa köper skog för jaktens skull, andra ser sig som en länk i en lång släktkedja. Många jag möter har målet att lämna över en skog med större ekonomiska, biologiska och sociala värden till nästa generation.

Kerstin och hennes syster äger skog i Jämtland som tagits över från föräldrar efter att ha brukats länge inom familjen. Under uppväxten var de ofta ute med pappa Evert i skogen.

– Han har alltid involverat oss i skogsbruket, lärt oss hur man inventerar skog, hur man mäter ålder och höjd på träden. Vi har aldrig känt att det varit något som vi inte skulle kunna lära oss. Jag önskar att fler skulle haft samma erfarenhet.

Vad tycker du själv är det bästa med att vara skogsägare?

– Det finns så många dimensioner. Dels har vi den biologiska mångfalden med liv, växter och arter som utvecklas. Jag är 55 år och har kunnat se hur plantor jag satte när jag var liten i dag är höga träd. Sedan har vi fåglarna, djurlivet och fridlysta växter – att ha det runtomkring sig när man arbetar i skogen är fantastiskt.

För Kerstin är skogen också kulturhistoria och tradition.

– På vår mark finns en fornlämning. Det är otroligt att tänka på att när Stockholm fortfarande låg under vatten under stenåldern bodde det folk på vår mark. I vår släkt finns nedskrivna berättelser och inspelningar från när min farfar höll på med kolmilan. Om berättelserna inte förvaltas från generation till generation försvinner de.

Mer om Spillkråkan

Vill öka kunskap och medvetenhet om hållbart skogsbruk.
Bygger kvinnliga nätverk för kunskapsutveckling och erfarenhetsutbyte.
Vill öka kvinnors inflytande i skogsnäringen, bland annat genom att förmedla kompetens i form av skogsbrukande kvinnor till forskning och olika projekt. 

Deltar i demokratiska processer i skogsnäringen på lokal till nationell nivå. 

Lyfter fram kvinnliga förebilder inom skogsbruket. 

Kvinnor och skog

Cirka 125 000 (38 procent) av Sveriges mer än 330 000 privata skogsägare är kvinnor.
Drygt 22 miljoner hektar – mer än hälften – av Sveriges yta är täckt av skog. Hälften av skogen är privatägd.
Uppskattningsvis äger kvinnliga skogsägare tillsammans cirka 4,8 miljoner hektar skog.
Källa: Spillkråkan