Radar

”Känns taskigt att hålla hönsen inne”

Hönsen på Lönnbackens gård i Ludvika inomhus (t.

Under våren har många hönsägare fått hålla dem inomhus på grund av fågelinfluensan. Sedan förra veckan får hobbyhöns gå ute igen, medan de som säljer ägg får vänta med att släppa ut hönsen. 

– De är mycket glada över att få komma ut igen och äggulan är återigen jättegul och fin – inte fesgul som den varit när de gått inne, säger Kickan Karlsson på Gangvide farm i När på Gotland.

Hon har 150 hobbyhöns som hon ställer ut och även hyr ut under sommaren.

– Det har varit jobbigt för dem att vara inne, de är ju vana vid att gå ute hela året helt fritt. Det känns taskigt mot dem när det varit vår och de inte fått gå ut. Men de har inte farit illa. Jag har slagit lite gräs åt dem som de fått äta.

I år har Gotland inte drabbats av något fall av fågelinfluensan. Men Kickan Karlsson säger att hon har full förståelse för att åtgärden är nödvändig.

– Vad jag förstår så spreds spanska sjukan med fåglar. Vi ser nu att ägghyllorna i butikerna gapar tomma. Men jag är jätteglad över att vi inte hade något fall här på Gotland, vi har ju haft det under tidigare år. 

Hönsen skapar nytt liv åt marken

Lönnbackens gård i Ludvika är ett regenerativt jordbruk med 350 höns, tre kor och några grisar. Hönsen lever stora delar av året i ett så kallat mobilt hönshus, där de flyttas runt till nytt bete varannan dag.

– Våra marker är ganska eftersatta, så hönsen används för att bygga upp dem igen och skapa mer liv åt marken. På det sättet sprids gödslet på ett naturligt vis, samtidigt som hönsen får äta småkryp och gräs och lägger ägg som blir helt makalösa, säger Håkan Eriksson som tillsammans med sin fru Johanna driver gården. 

Börjar picka på varann

I vanliga fall hålls hönsen inne under vintern – men när meddelandet från Jordbruksverket kom om fågelinfluensan i början av november gick hönsen fortfarande ute. Från en dag till en annan fick de ta in dem.

– Inomhus är det svårt att möjliggöra det behov hönsen har av aktiviteter. När de är ute kan de picka, få nytt gräs och insekter och njuter konstant. Men håller man dem inne börjar de picka på varann och blir rastlösa. Då får man jobba med att aktivera dem – till exempel hänga upp rotfrukt i snören som de får picka på och ge dem lite mer morötter.

Har fågelinfluensan påverkat er inställning till att fortsätta ha höns?

– Ja, vi har diskuterat det. Kanske inte att vi ska sluta eftersom det tillför så mycket. Men vi behöver vara beredda på att det kan komma restriktioner från en dag till en annan, och att vi kan behöva ha dem inne även under växtsäsongen. Så har vi inte tänkt tidigare. Det betyder att vi måste bereda utrymme, ifall vi måste ta in dem. 

Det senaste beskedet från Jordbruksverket är att hönor ska kunna släppas ut igen den första juni om det inte upptäcks något nytt fall.

Radar

Gängmedlemmar ska få portas från allmänna platser

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) under en pressträff där nya verktyg i kampen mot de kriminella gängen presenterades.

Åklagare ska kunna förbjuda personer som främjar gängkriminalitet från att vistas på en viss plats. Även om de inte dömts för brott.
– Syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Radar

Superlånga lastbilar ska minska utsläppen

Från 1 december blir det tillåtet med upp till 34,5 meter långa lastbilar på svenska vägar.

Som land nummer två i Europa tillåter Sverige nya superlånga lastbilar, nio meter längre än dagens ekipage. Till följd beräknas utsläppen minska.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

De längre lastbilarna kommer att tillåtas köra på totalt 590 mil statliga vägar samt ett antal kommunala anslutningsvägar. Grafik: Johan Hallnäs/TT

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.