Hur mycket ska EU:s lantbrukare få i stöd framöver och vad ska läggas på miljön? Vänta och se, blir svaret – åtminstone till i juni.
Trots intensiva förhandlingar sedan i tisdags kan EU:s medlemsländer och EU-parlamentet ännu inte enas om förslaget till reform av den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP).
”Trots framsteg på flera områden återstår ett antal nyckelfrågor. Därför beslutades om att skjuta upp samtalen till nästa jordbruksministermöte i juni”, heter det i en sammanfattning från ministerrådet.
”Vi vill få till en uppgörelse, men inte till vilket pris som helst”, skriver ordförandelandet Portugals jordbruksminister Maria do Céu Antunes på Twitter.
Kampen handlar om det förslag till reform av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) som EU-kommissionen lade fram redan 2018.
Oenigheten rör bland annat hur mycket som ska öronmärkas för klimatförbättrande åtgärder, arbetsmarknadsvillkor inom jordbruket och hur pengarna ska fördelas mellan större och mindre lantbruk.
Fredagens sammanbrott skapar risk för ytterligare försening av CAP-reformen. EU:s jordbrukskommissionär Janusz Wojciechowski hoppas ändå på en uppgörelse före halvårsskiftet.
”Vi var väldigt nära”, skriver han på Twitter.
EU och jordbruket
EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) är ett av unionens äldsta politikområden. Grunderna lades i Romfördraget 1957.
I dag delas CAP in i två pelare. Drygt 70 procent består av direktstöd baserat på antal hektar mark eller kreatur. Resten är andra typer av jordbruksstöd, exempelvis projektstöd, miljöersättningar och ersättningar för ekologisk produktion. Totalt går omkring 30 procent av EU:s budget till jordbrukspolitiken.
Den senaste reformen av systemet lades fram i juni 2018 av EU-kommissionen. Utdraget förhandlande har dock lett till att genomförandet redan skjutits upp till 2023, om slutlig enighet kan nås.
