Radar

Återgång till det normala i fem steg

Längre öppettider på krogen är utlovat till 1 juni.

Restriktionerna i samhället lättas på tisdag. Sedan trappas de ned i ytterligare fyra steg innan allt ska bli som vanligt igen.

– Vi börjar nu skymta början på slutet, säger statsminister Stefan Löfven.

Regeringen har tagit fram en plan som består av totalt fem steg. Efter de första lättnaderna den 1 juni, nu på tisdag, ska ytterligare lättnader ske den 1 juli, i mitten av juli och i september.

– Jag vill understryka att borttagandet av restriktionerna sker ansvarsfullt och med beredskap för att hantera en situation där smittspridningen eventuellt ökar, säger Stefan Löfven.

Det sista femte steget – där allt ska vara som vanligt igen – har inte getts något spikat datum.

Lutade åt lättnad

På tisdag sker de lättnader som tidigare aviserats, med något högre deltagartak för allmänna sammankomster och offentliga tillställningar. Krogar kommer tillåtas hålla öppet i ytterligare två timmar, till klockan 22.30, även om besökare måste sitta i sällskap om fyra och hålla avstånd ett tag till.

Tivolin och marknader kommer att kunna hållas öppna med samma regleringar som övriga samhället.

Ett större kliv ska tas om en månad, den 1 juli. Då ska upp till 50 personer få träffas på till exempel en privat fest. På restauranger kommer fler få sitta vid samma bord utomhus, utan avståndsregler. Deltagartaken för större evenemang och folksamlingar höjs ännu mer: Så många som 300 personer får vara med vid inomhusevenemang och upp till 3 000 får vara på plats vid utomhusevenemang.

Människor kommer inte längre uppmanas att bara träffa sin närmaste krets, även om det kommer rekommenderas att man ses utomhus.

Sensommar utan munskydd

Steg tre bedöms kunna införas 15 juli och då tas bland annat rådet om munskydd i kollektivtrafiken bort.

I steg fyra, som enligt planen ska tas i september, tas alla publikbegränsningar bort helt. I steg fem ska allt bli som vanligt.

När det gäller resor till och från Sverige ber regeringen att få återkomma.

Demonstrationer med fler än åtta personer är fortfarande inte tillåtet men från den 1 juni höjs det till 100 personer, och till 600 personer den 1 juli.

Minskningen i smittspridningen ligger på 30 till 40 procent på vissa håll i landet, enligt Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson. Närmare 45 procent av alla vuxna personer har fått åtminstone en dos vaccin och överlag beskriver han utvecklingen som positiv – även om han ser undantag, som Norrbotten.

Radar

Gängmedlemmar ska få portas från allmänna platser

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) under en pressträff där nya verktyg i kampen mot de kriminella gängen presenterades.

Åklagare ska kunna förbjuda personer som främjar gängkriminalitet från att vistas på en viss plats. Även om de inte dömts för brott.
– Syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Radar

Superlånga lastbilar ska minska utsläppen

Från 1 december blir det tillåtet med upp till 34,5 meter långa lastbilar på svenska vägar.

Som land nummer två i Europa tillåter Sverige nya superlånga lastbilar, nio meter längre än dagens ekipage. Till följd beräknas utsläppen minska.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

De längre lastbilarna kommer att tillåtas köra på totalt 590 mil statliga vägar samt ett antal kommunala anslutningsvägar. Grafik: Johan Hallnäs/TT

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.