Det var journalisten och fritidsodlaren Lena Israelsson som först uppmärksammade problemet med förstörda tomatplantor. Hon fick in mängder av bilder från hobbyodlare på tomatplantor som krullat ihop sig så att blasten bildat små knutar och slutat växa.

Efter det har Fritidsodlingens Riksorganisation, FOR, följt upp arbetet och gjort egna analyser i laboratorium av 14 växtnäringsprodukter. De har också gjort egna provtagningar och skickat ut en enkät till drabbade odlare. Alla växtmedel som testades var Krav-godkända, utom Grandiol.

Enligt rapportens författare och sekreterare för FOR, Ulf Nilsson, innehöll tio av de elva flytande växtnäringsprodukterna rester av ogräsmedlet klopyralid. De tre fasta pelleterade växtnäringsprodukterna som testades var däremot fria från bekämpningsmedel.

– Det är ju väldigt många produkter som faktiskt innehåller det här ogräsmedlet. Vi har också sett att det är väldigt många olika varumärken som är baserade på vinass.

Vinass är en restprodukt från jordbruket. Eftersom den innehåller mycket näring används den i växtnäring. Vinassen som används i ekologisk växtnäring och som säljs på den svenska marknaden kommer enligt Ulf Nilsson nästan bara från sockerbetor som odlats konventionellt i Tyskland, Frankrike och Polen – där klopyralid används i mycket högre utsträckning än i Sverige.

"Trodde inte det skulle hända igen"

Under våren har Lena Israelsson uppmärksammat att en av de större tillverkarna av ekologisk tomat- och chilijord orsakat samma typ av skador som de som kom från de flytande ekologiska växtnäringarna. Hittills har det lett till att tillverkaren dragit tillbaka produkten från marknaden.

– Jag trodde inte att det skulle hända efter hela historien med den ekologiska växtnäringen. Men folk delade bilder och Lena Israelsson skrev om det på sin blogg. Därefter har tillverkaren skickat jorden på analys, vi väntar nu på analyssvaret, säger Ulf Nilsson.

Även FOR håller på att undersöka saken närmare, och skickar nu in fler prover på jord och gödsel.

– Många odlare är oroliga och undrar om de verkligen vågar använda ekologiska produkter.

Han berättar att flera återförsäljare, som till exempel Blomsterlandet,  Coop och Ica nu har slutat att sälja produkter som innehåller vinass. FOR har också haft kontakt med två tyska stora producenter på marknaden, varav den ena har slutat sälja produkter som innehåller vinass till Sverige. Den andra försöker hitta andra råvaror att använda istället för vinass.

– Vi tycker att de som tillverkar dessa produkter måste garantera att produkten ska vara ren. Då måste man skicka den på kemisk analys och provodla också, eftersom växterna oftare är känsligare än den kemiska analysen visar.

"Problematiskt för konsumenten"

Krav skriver på sin hemsida att de sedan uppgifterna kom fram, tillsammans med oberoende certifieringsorgan (kontrollföretag) och producenterna har ”arbetat för att klarlägga orsaken till problemen och för att undanröja dem”.

– De tittar bland annat på om produkterna kan fortsätta att vara kravmärkta framöver. Det blir ju problematiskt för konsumenten som vill göra bra miljöval när det står att det är kravmärkt men ändå innehåller restprodukter från konventionellt jordbruk som dessutom innehåller bekämpningsmedelsrester.

Kan den som köper flytande ekologisk växtnäring i år känna sig säker på att det inte innehåller klopyralid?

– Det är jättesvårt att svara på. Men de stora kedjorna har ju tagit bort produkter med vinass.

I rapporten skriver ni att det inte finns någon oberoende myndighet som gör egna undersökningar – istället överlåts det åt producenterna, är det ett problem?

– Ja, det är ett stort problem att det inte finns någon myndighet som tar ansvar för fritidsodlaren. Yrkesodlarna har ju Jordbruksverket. Men enskilda hobbyodlare har inte råd att själva skicka växtnäring på analys. Det är också viktigt att det är någon oberoende som tittar på frågan, som inte har något ekonomiskt intresse.

Saknas produktlagstiftning

Ulf Nilsson tycker även att det är ett problem att det inte finns något regelverk med en ordentlig produktlagstiftning kring de här frågorna.

– Det är inte olagligt att ha klopyralid i ekologisk växtnäring. För producenterna är det värdelöst att det här kommer fram, men det skulle vara svårt att stämma dem. Det hade behövts en bättre lagstiftning.

Han säger att FOR har kontaktat statssekreteraren på Jordbruksdepartementet men inte fått något svar på hur de ser på frågan.

– Den stora lösningen skulle vara att förbjuda ogräsmedlet klopyralid i lantbruket i hela EU. Även om det är väldigt små mängder som används  i det som säljs just i Sverige är de tillräckligt stora för att göra skada. Och i övriga Europa har vi fått uppgifter på att användningen ökat.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.