Radar

EU-länderna överens om vaccinpass

Så här tänker sig EU-kommissionen att ett gemensamt vaccinpass kan se ut.

EU-parlamentet och medlemsländerna har efter utdragna förhandlingar nått en överenskommelse om att införa ett så kallat vaccinpass för covid-19 i EU. 

Planen är att det gemensamma ”covid-19-certifikatet” ska kunna fungera redan från den 1 juli och göra det möjligt för EU-medborgare att enkelt visa upp digitalt eller på papper om de blivit vaccinerade, testat sig eller nyligen varit sjuka.

”Det är mycket glädjande att en överenskommelse har nåtts om de digitala covidintygen. De här intygen kommer att underlätta resor till många europeiska länder och det är naturligtvis väldigt positivt”, skriver EU-minister Hans Dahlgren (S)

Innan detaljerna är klara återstår tekniska möten. Enligt EU-parlamentsledamoten Tomas Tobé (M) har det varit tuffa förhandlingar kring huruvida medlemsstaterna ska få införa restriktioner för personer som reser med vaccinpassen.

– Jag hade helst sett att vi hade en tydligare garanti. Det är nog många som inte vill inleda en semesterresa med att sitta i karantän, till exempel, säger han.

"Urvattnat vaccinpass"

Medlemsstaterna har alltså möjlighet att införa egna restriktioner för dem som reser med vaccinpass. Men:

– Man har lovat att inte göra det om inte smittläget motiverar det. Vi sätter lite hopp till att medlemsstaterna ska hantera det här på rätt sätt, säger Tomas Tobé (M).

Ett beslut om restriktioner måste komma med 48 timmars förvarning.

EU-parlamentsledamoten Abir Al-Sahlani (C) är inte helt nöjd med överenskommelsen och säger att det finns en ”överhängande risk att det blir en skrivbordsprodukt”.

”Resultatet blev tyvärr ett urvattnat vaccinpass. Visserligen så har vi nu snart återfått den grundläggande rättigheten att kunna röra oss fritt i Europa samtidigt, men Sverige och andra medlemsländer har inte velat gå så långt som hade behövts för att helt säkra resor utan karantän i sommar”, säger han i ett skriftligt uttalande.

Skjuter till stödpengar

Det så kallade vaccinpasset ska endast ska gälla i tolv månader.
För att det ska finnas ”överkomlig och lättillgänglig testning” har EU-kommissionen åtagit sig att skjuta till ”åtminstone” 100 miljoner euro, drygt en miljard kronor, inom ramen för EU:s krisstödsinstrument. Pengar som ska gå till inköp av covidtester.

”Europeiska medborgare ser fram emot att resa igen och dagens överenskommelse innebär att de kommer att kunna göra det på ett säkert sätt väldigt snart. EU:s digitala covid-certificat är gratis, säkert och tillgängligt för alla”, säger EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i ett pressmeddelande.

Radar

Svenskar återvinner allt sämre

Återvinning av glas på en återvinningsstation.

Mängden förpackningar i Sverige har ökat med 30 procent sedan 2012. Samtidigt återvinner vi allt sämre. 

Mängden förpackningar av plast, kartong och papp har ökat med nära 30 procent sedan 2012, enligt uppgifter från de företag som tar sitt producentansvar för förpackningarna. Sannolikt är siffran än högre, skriver Naturvårdsverket.

Men återvinningen har inte ökat i samma takt, enligt myndighetens färska statistik. I år nås endast två av tio återvinningsmål, för konservburkar respektive aluminiumförpackningar. Året innan nåddes fyra mål.

– Målen finns där för att vi behöver återcirkulera resurser mer effektivt, både i Sverige och EU. Vi behöver minimera den totala mängden avfall och designa förpackningar så att de håller längre, återanvänds eller att materialet går att återvinna, säger Fredrik Khayati, handläggare på miljögifts- och analysenheten i ett pressmeddelande.

De förpackningar vi använder mest av är papp, kartong och wellpapp. Mängden förpackningar av dessa material användes motsvarande 60 kilo per person i fjol. 

Mest och minst återvunnet

• De förpackningsslag som materialåtervanns mest under 2022 var pantburkar och glas. 89 procent av pantburkarna som sattes på den svenska marknaden gick till materialåtervinning. Materialåtervinningsgraden för glas var 86 procent. 
• 78 procent av alla kartong- och pappersförpackningar återvanns.
• Lägst materialåtervinningsgrad, 35 procent, var det för plastpackningar.
Källa: Naturvårdsverket

Radar

Så kan Sveriges nästa nationalpark se ut

Bullerö är en av de större öarna i Nämdöskärgården.

Sveriges mest storslagna eller särpräglade naturområden har fått status nationalpark. I landet finns i dag 30 stycken, och nu finns förslaget för nummer 31 klart: Nämdöskärgården i Stockholms skärgård.

”Vida vyer över havet och en obruten horisont tillsammans med utsikten över den oexploaterade skärgårdens gytter av små och stora öar, kobbar och skär ger en känsla av frihet, rymd och storslagenhet. Här finns möjlighet att uppleva mörker och stjärnhimmel. Det finns platser där stillhet, lugn och ro råder.”

beskriver Naturvårdsverket några av Nämdöskärgårdens upplevelsevärden.

Skärgården längs den svenska Östersjökusten och vidare över till Finland är världens största sammanhängande skärgårdsområde. Nu föreslås en bit av detta område bli nationalpark, vilket är det starkaste skyddet ett naturområde kan få i Sverige. 

Oexploaterat

Beteckningen ses som en kvalitetsstämpel för naturupplevelser, med unik natur som är typisk för olika delar av Sverige. Enligt förslaget som kan göra Nämdöskärgården till nationalpark beskrivs området ha särskilda kvalitéer som större oexploaterat område som innefattar både mellan- och ytterskärgård.

– En nationalpark i Nämdöskärgården innebär att ett unikt skärgårdslandskap skyddas långsiktigt och att Sveriges nationalparker kommer att omfatta ett biologisk värdefullt område som representerar Stockholms skärgård och norra Östersjön, säger Naturvårdsverkets generaldirektör Björn Risinger i ett pressmeddelande.

Rödalger och blåstång hör till områdets typiska arter. Foto: Cinthia Tiberi Ljungqvist

Tusentals öar

Ytan är 31 900 hektar och består till 97 procent av hav. Nämdöskärgården ska bli den första nationalparken som representerar Sveriges del i Östersjön. Typiskt är stora grunda områden med havsvikar som hyser blåstångsbälten, rödalger och blåmusselbäddar.

Landarealen utgörs av ett tusental öar, kobbar och skär, som rymmer ängar med flertalet orkidéer och fjärilar som apollofjäril och fetörtsblåvinge. Det finns betesmarker och gamla gårdar och torp, liksom naturmålaren Bruno Liljefors tidigare ateljé och jaktstuga. Ytterskärgårdens karga klippor har ett särpräglat fågelliv, med arter som tordmule och höksångare.

Arbetet med att ta fram förslaget till ny nationalpark inleddes 2020 av Naturvårdsverket tillsammans med med Länsstyrelsen i Stockholms län, Havs- och vattenmyndigheten och Värmdö kommun. 

Nu är förslaget ute på remiss till och med 1 mars 2024. Därefter skickas ett slutgiltigt förslag till regeringen med en begäran om att nationalparken bildas. Planerad invigning är 2025.

Nämdöskärgården blir då Sveriges andra marina nationalpark. Den första är Kosterhavets nationalpark belägen i norra Bohuslän.

Skyddade, grunda vikar fungerar som viktiga lek- och uppväxtområden för fisk, samtidigt som de är känsliga för lokal påverkan från till exempel båtlivet. Foto: Länsstyrelsen Stockholms län

Nationalparkens syfte…

… är att ”bevara ett representativt och variationsrikt havs- och skärgårdslandskap i
Östersjön i väsentligen oförändrat skick”.

Syftet ska uppnås genom att:
• minimera negativ påverkan på områdets naturvärden och inte tillåta
exploaterande verksamhet
• införa nödvändiga regleringar för att bevara marina miljöer
• bedriva ändamålsenlig skötsel för att bevara och utveckla områdets
naturvärden
• genomföra ändamålsenliga åtgärder för att ge allmänheten tillgång till
nationalparkens natur- och upplevelsevärden

Källa: Naturvårdsverket