Radar

Vita huset: Biden stödjer eldupphör i Israel

Människor inspekterar resterna av en bombad kommersiell byggnad och en vårdklinik i staden Gaza.

USA:s president Joe Biden talade på måndagen med Israels premiärminister Benjamin Netanyahu om blodbadet i Israel och Gaza. Enligt Vita huset förklarade Biden då att han stödjer ett ”eldupphör” i Israel.

Enligt uttalandet från Vita huset upprepade president Joe Biden att USA stödjer Israels rätt att försvara sig mot raketattacker, men uppmanade också Israel att göra alla ansträngningar för att försäkra sig om att skydda oskyldiga civila.

Innan dess meddelade USA:s utrikesdepartement att utrikesminister Antony Blinken har haft kontakt med sin israeliske kollega för att diskutera USA:s ansträngningar att få slut på våldet.

Den våldsamma konflikten mellan Israel och palestinska Hamas fortsatte under måndagen och är inne på sin andra vecka, utan att någon avmattning ses. Krisen har hittills krävt över 200 palestiniers liv, av dem 61 barn och 36 kvinnor, enligt den palestinska myndigheten. Över 1 300 har skadats.

– Vi kan inte göra annat än att sitta hemma. Döden kan komma när som helst – bombningen är vansinnig och urskillningslös, säger Roba Abu al-Awf, 20, boende på Gaza, till Reuters.

Tio israeler, bland dessa minst ett barn, har dödats av intensiva raketattacker från Gaza, och uppemot 300 har skadats. Omkring 3 350 raketer har riktats mot Israel sedan krisen eskalerade den 10 maj.

"Fortsätter slå mot terrormål"

Israels gryningsräder på måndagen beskrivs som de tyngsta hittills, med över 50 plan som angrep Gazaremsan under totalt 20 minuter, rapporterar BBC. Enligt israelisk militär träffades byggnader tillhörande Hamas, vägar och kraftledningar. 15 kilometer av ett tunnelsystem – målet för flygattackerna – som används av Hamas, har flygbombats enligt militären.

En hög ledare för Islamiska jihad, en av de väpnade palestinska grupperna på Gazaremsan, rapporteras ha dödats i en av de israeliska flygattackerna.

–  Ordern är att fortsätta att slå mot terrormål, sade Israels premiärminister Benjamin Netanyahu efter ett möte med militära chefer.

– Vi kommer att fortsätta att agera så länge som det är nödvändigt för att återställa fred och säkerhet för alla Israels invånare, tillade han.

Hamas nekar

USA:s utrikesminister Antony Blinken sade vid en presskonferens i Köpenhamn att han vill ha fler detaljer från Israel kring bombningen av ett höghus i Gaza, där bland annat flera internationella medier var inkvarterade. Blinken själv konstaterade att han inte sett någon information från israeliska myndigheter kring attacken och därför inte kunde uttala sig om dess legitimitet.

– Israel har ett särskilt ansvar att skydda civila under sitt självförsvar, och det inkluderar verkligen journalister, sade den amerikanske utrikesministern.

Enligt Israel använde Hamas utrymmen i det aktuella huset för militära verksamheter, och Netanyahu kallade i en intervju i amerikansk tv i söndags bombningen för ”ett fullkomligt legitimt mål”.

Hamas förnekade under måndagskvällen att man haft någon verksamhet i byggnaden. 

Radar

Gängmedlemmar ska få portas från allmänna platser

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) under en pressträff där nya verktyg i kampen mot de kriminella gängen presenterades.

Åklagare ska kunna förbjuda personer som främjar gängkriminalitet från att vistas på en viss plats. Även om de inte dömts för brott.
– Syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Radar

Superlånga lastbilar ska minska utsläppen

Från 1 december blir det tillåtet med upp till 34,5 meter långa lastbilar på svenska vägar.

Som land nummer två i Europa tillåter Sverige nya superlånga lastbilar, nio meter längre än dagens ekipage. Till följd beräknas utsläppen minska.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

De längre lastbilarna kommer att tillåtas köra på totalt 590 mil statliga vägar samt ett antal kommunala anslutningsvägar. Grafik: Johan Hallnäs/TT

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.