Radar

Ekonomisk otrygghet för funktionsnedsatta

Personer med intellektuella funktionshinder har i genomsnitt 7000 kronor efter skatt att röra sig med varje månad - vilket är alldeles för lite tycker FUB.

Många med en intellektuell funktionsnedsättning kan gå flera tusen kronor minus i sin ekonomi varje månad. Ersättningsnivåerna har inte hängt med övriga samhället och nu kräver Riksförbundet FUB att det vidtas kraftiga åtgärder.

– Det är skamligt att ett rikt land som Sverige inte kan se till att personer med funktionsnedsättning får en rimlig ekonomi, säger Anders Lago, ordförande i Riksförbundet FUB för personer (eller barn, unga och vuxna) med utvecklingsstörning.

Höj stöden, ta bort skatten på stöden och höj bostadstillägget. Det är de tre åtgärder som FUB föreslår.

– Gruppen är samhällets absolut mest svaga och utsatta. De måste få ersättning som gör det möjligt att leva ett ekonomiskt tryggt liv, säger Anders Lago.

Aktivitets- och sjukersättning är ofta de typer av ersättningar personer med intellektuella funktionshinder får idag. Men stöden har inte höjts i takt med att hyror och mat har ökat i pris.

Löneutvecklingen i samhället som helhet har varit i genomsnitt 60 procent sedan 2003, men stöden har bara ökat med 30 procent. Det här glappet märks i vardagen. I genomsnitt har personer med intellektuella funktionshinder en ersättning på 7000 kronor efter skatt att röra sig med varje månad, enligt Anders Lago.

– Min son har en hjärnskada. Han har samma kostnader som en person som är utan nedsättning. Han bor i en servicelägenhet med hyra, el och bredband. Alla kostnader ökar varje år. Det är klart att pengarna inte räcker till.

Föräldrarna får skjuta till pengar

Den så kallade pensionärsskatten avskaffades förra året, men en motsvarande orättvis beskattning finns kvar för personer med livslång funktionsnedsättning. Förutom en justering av nivån på stöden trycker FUB på att personer med aktivitets- eller sjukersättning ska betala lika mycket skatt som de som får lön, och inte mer som i dag.

Anders Lago, ordförande i Riksförbundet FUB
Anders Lago, ordförande i Riksförbundet FUB. Foto: Karl Nordlund.

– Vi vanliga löntagare har möjlighet till jobbskatteavdrag. Det har inte en person med aktivitetsersättning, säger Lago.

Den tredje åtgärden FUB föreslår är att det statliga bostadstillägget ska höjas för alla med låg inkomst. Förra året drev regeringen igenom den största ökningen av bostadstillägget någonsin, men det fick inte de med aktivitets- eller sjukersättning ta del av. Trots att den här gruppen ofta har höga hyror.

Personer som behöver en bostad med särskild service betalar också för gemensamma ytor, för stöd och omsorg. Hyresnivån för nybyggda servicebostäder ligger på 7000 till 9000 kronor i månaden för en etta eller tvåa. Ekvationen går inte ihop, menar Anders Lago.

– Många har föräldrar som varje månad får skjuta till flera tusenlappar för att deras barn ska klara sig. Det finns också en oro för hur barnet ska klara sig ekonomiskt när de själva går bort, berättar han.

"Moralfråga för Sverige"

Föräldrar kan då spara ihop eller lämna ett arv för att deras son eller dotter ska kunna ha ett gott liv. Men om barnen senare tar av sina besparingar för att betala hyran minskar det statliga bostadstillägget, enligt gällande regler. Det här är orimligt, tycker FUB.

Inte alla personer med intellektuell funktionsnedsättning är beroende av stöd. En del jobbar också ute på arbetsplatser, ofta med någon form av lönebidrag. Men många i gruppen, ungefär 30 000 personer i hela landet, har stöd från antingen sjuk- eller aktivitetsersättning.

Anders Lago menar att det är en moralfråga för Sverige. Det borde vara självklart att ge en ersättning som gör det möjligt för den här förhållandevis lilla gruppen att leva ett gott liv.

– Inte alla länder har möjligheter, men vi är ett rikt land. Vi har möjligheter att ge denna grupp rimliga livsförutsättningar, säger Anders Lago.