Inför valet fanns 9 220 personer upptagna i den samiska röstlängden – runt 460 fler än vid det förra valet 2017.

–  Valdeltagandet i vallokalerna har varit bra. I år var det 2 135 personer som röstade i lokal jämfört med 1 964 vid förra valet, säger Elisabeth Kråik, vice ordförande i valnämnden, till TT.

Men de flesta väljer att poströsta.

– Jag tror att det beror mycket på att man har långt till vallokalerna, säger Elisabeth Kråik.

Hur många som valt att poströsta är för tidigt att säga.

Årets val skedde under coronasäkra former, med separata in- och utgångar samt handsprit, munskydd och plasthandskar tillgängliga för väljarna. Det traditionsenliga fikat som väljarna brukar bjudas på ställdes in.

Samer bosatta i Västsverige slapp för första gången välja mellan att poströsta eller åka till Stockholm, rapporterar P4 Göteborg.

– Man känner sig som en same, identiteten stärks när man kliver in i vallokalen, säger Lars-Einar Hästner som åkt från Tjörn till den nyinrättade vallokalen i Göteborgsstadsdelen Högsbo.

Resultatet dröjer

Av de som får rösta finns ungefär 45 procent i Norrbotten, 22 procent i Västerbotten, åtta procent i Stockholms län och sex procent i Jämtland län. Övriga är spridda över landet.

Sametinget fungerar både som en folkvald församling och en statlig förvaltningsmyndighet, men i praktiken är dess beslutsmakt begränsad. Enligt väljarundersökningar vill en majoriteten av väljarkåren se ett ökat självbestämmande för tinget.

Knäckfrågan som splittrar de åtta partierna i två block är huruvida alla samer ska ha rätt att nyttja land och vatten i sina hemområden. Den politiska skiljelinjen står framför allt mellan dem som anser att samebyarna ska styra jakt, fiske och renskötsel – och dem som menar att samebyarna ska ha minskat inflytande och att alla samer ska ha rätt att ta del av jakt och fiske.

I förra valet fick partiet Jakt- och fiskesamerna flest röster, men lyckades därefter inte bilda majoritet i Sametinget.

Valmyndigheten räknar med att ha ett resultat den 25 maj.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.