Enligt Expos årsrapport minskade antalet högerextrema aktiviteter i hela Sverige för andra året i rad. Och det tycks inte bero på coronapandemin, menar Jonathan Leman, researcher och redaktör för rapporten.

– Vi ser tydligt att det är en specifik organisation som minskar, NMR. De backar i sin synlighet genom att de haft mindre manifestationer och spridning av propaganda. Ingenting är kopplat till corona eftersom det handlar om aktiviteter som går att genomföra utan att bryta mot några restriktioner.

Minskningen av aktiviteter beror på flera saker, menar han. Mellan 2015-2017 var NMR ”herre på täppan” och hade nästan ingen konkurrens. Men sedan 2018 har de upplevt en stadig nedgång och förlorat anhängare till andra aktörer, som AFS (Alternativ för Sverige) och DFS (Det fria Sverige). Utöver dessa finns en ny generation aktivister som inte tycker att det är så viktigt med organisationer, utan istället samlas under mer löst organiserade strukturer utan formellt medlemskap. Flera av dessa har fokus på uppbyggande av våldskapital.

– Inför valet 2018 gick NMR ut med att de skulle bli en folkrörelse. Men det misslyckades de med och sedan dess har de haft svårt att förklara vad deras mål är och hur de ska göra för att vinna fler. De har haft svårt att få sina sympatisörer att bli aktiva och att behålla de yngre.

Organiserar sig under radarn

Det som skiljer NMR från andra högerextrema organisationer är enligt Jonathan Leman deras system som prioriterar externa aktiviteter. NMR är även mer brottsligt aktiva och mer hotfulla mot människor som kommer i deras väg, som till exempel någon förbipasserande som säger ifrån när de har manifestation.

– Men det är viktigt att inte stirra sig blind på aktiviteterna när man mäter deras mobiliseringsförmåga. AFS till exempel är mindre aktiva än NMR, men har betydligt fler anhängare – 20 000 jämfört med NMR:s 2000. Det finns inga skäl att tro att idéerna når färre.

Vilket hot utgör dessa grupper mot samhället?

– De har en sammanhållande dröm om att etniskt rensa Sverige på icke-vita. Sedan varierar de sig lite i hur långtgående de är och vilka metoder de kan acceptera och stå för.

– Man kan se det positiva i att NMR minskar i kraft men det finns absolut skäl till att känna oro över den mer heterogena miljön vi ser, som kan vara svårare att överblicka där människor organiserar sig mer under radarn. Vi befinner oss fortfarande i ett mellanvalsår och får se hur det hinner ändras fram till valet och om aktivisterna ökar igen under valåret.

Aktivister som delar ut flygblad

En av de platser som upplevde en tydlig ökning av antalet högerextrema aktiviteter är Värmland. Här ökade antalet aktiviteter med 76 procent, från 63 aktiviteter 2019 till 111 aktiviteter 2020.

Lars Stiernelöf som jobbar förebyggande mot våldbejakande extremism på Agera Värmland säger att de märkt av ökningen på ett sätt.

– Det som har gjort att siffrorna blir så höga är att vi sett en generationsväxling, där yngre personer bedrivit mer propagandaaktivism. Det handlar främst om aktivister som delar ut flygblad i postlådor under nattetid. Det har också kommit hit aktivister från Dalarna. Men egentligen är det inte så dramatiskt som det ser ut. Totalt sett har vi haft färre aktivister än förra året.

Lars Stiernelöf säger att Värmland, som ibland kallats ”nazismens vagga”, haft problem med högerextremismen ända sedan 1920-talet. De tre etablerade grupperna är i länet är NMR, Det Fria Sverige och Hammerskins, som ursprungligen startade i USA och mer liknar ett MC-gäng i sin struktur utan tydliga politiska ambitioner.

– Dessa tre organisationer är ganska sams, till exempel lånar både NMR och Det Fria Sverige den lokal som Hammerskins förfogar över.

Är du oroad över utvecklingen?

– Man ska aldrig vara nöjd så länge det finns problem med högerextrema grupper. Det är  obehagligt även om de inte utgör någon samhällsfara. Det handlar kanske om 25 aktivister i hela länet. Men man ska inte heller bagatellisera det. Lokalt kan det vara tillräckligt för att skapa otrygghet.

Demokratiskt problem

Han menar att framförallt lokalpolitiker kan känna obehag och kanske avstå från att driva vissa frågor som de vet att de högerextrema kan reagera starkt emot.

– Det kan handla om till frågor som rör till exempel hvb-hem, prideparader och hur man ska hantera flyktingmottagande i kommunen. Då blir det ett demokratiskt problem eftersom de påverkar bara genom sin blotta existens.

Vad gör ni för att motverka högerextremismen i Värmland?

– Det allra mest effektiva är förebyggande arbete, att jobba med riskungdomar långt innan de blivit aktivister i en högerextrem organisation. Det är också mer kostnadseffektivt. Det är mycket svårare att jobba med avhopp än förebyggande insatser som också kan få andra positiva effekter, till exempel vad gäller alkohol och droger.
 
– Det är också viktigt att kommunerna har en röd tråd i hur de jobbar med trygga miljöer och inkludering.

Bristande migrations- och integrationspolitik har bidragit till en rad problem som Sverige i dag lider av, som parallellsamhällen med kriminalitet, parallella rättskipningssystem och religiös radikalisering, enligt Socialdemokraternas rapport.

Ett annat problem är enligt rapporten att det svenska språkets ställning har försvagats.

– Jag har mött kvinnor som befunnit sig i Sverige i 16 års tid utan att kunna prata svenska. Detta för att man inte möter myndigheter eller människor med svenska som modersmål i vardagen, som ett resultat av segregationen, säger Lawen Redar till Aftonbladet. 

Hon är Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson och menar att en orsak till att Socialdemokraterna inte har tagit problemen på allvar har varit en rädsla att förknippas med Sverigedemokraterna.

– När SD klev in i den nationella politiken 2010 behövde alla partier markera mot dem. Det har omöjliggjort en seriös integrationspolitik och debatt. Men det duger inte att frågan om integration främst får föras av ett extremnationalistiskt parti, säger Lawen Redar till tidningen.

Rapporten innehåller inte några förslag på ny politik på området integration. Det kommer i del två, som väntas bli klar våren 2024.

En stor andel svenskar vill handla miljö- och klimatvänligt, men många har svårt att se igenom falska reklampåståenden och avslöja ”greenwashing”. Det visar en ny internationell undersökning som Sveriges Konsumenter står bakom.

Greenwashing, eller grönmålning på svenska, innebär falsk eller vilseledande marknadsföring där företag eller organisationer vill ge sken av att de är mer miljövänliga än vad de faktiskt är. Ett allt vanligare fenomen, enligt Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter.

– I den här djungeln är det väldigt svårt för konsumenterna att skilja ut vad som är sant och falskt. Inte minst när det gäller begrepp som klimatneutral och klimatpositiv. som många har svårt att förstå vad det innebär. Vi tycker att det är ytterst tveksamt om de ska få användas, säger han.

Okända märken

Bertoft betonar att konsumenterna inte ska behöva vara detektiver – grundkravet är att det ska gå att lita på reklamen. Samtidigt finns några enkla knep att för att undvika den grönmålade fällan.

Det första är att titta efter godkända miljömärkningar som exempelvis Svanen, Krav eller EU-blomman och vara misstänksam mot märken man inte känner igen.

– Det finns väldigt mycket hittepåmärken på marknaden. Det finns en flora av olika egna märken som ska kunna se ut som någon sorts stämpel.

– Undersökningen visar också att väldigt många konsumenter tror att miljöreklam är godkänd eller förhandskontrollerad av myndigheterna – och så är det inte.

Fundera på bildvalet

Det andra rådet är att se upp med formuleringar som ”hållbart”, ”grönt”, eller ”växtbaserat”

– Speciellt ”hållbart”, ”grönt” och även ”miljövänligt” är väldigt luddiga begrepp som ska ge någon sorts skimmer av att det är bättre än det kanske är. Sedan ska man fundera på bildvalet. Skogar, ängar, grön färg – betyder det verkligen någonting eller är det bara ett trick?

Samma skeptiska hållning bör enligt Jan Bertoft gälla inför begrepp som ”klimatneutralt”, ”klimatkompensation” eller ”klimatpositiv”.

– Det är begrepp som är skapade mycket för att man ska tro att man ska kunna fortsätta konsumera som vanligt.

Kolla siffran

Något annat att vara vaksam på är miljöpåståenden om produkter eller tjänster som i sig är miljöfarliga, som exempelvis flyg, bilar eller cigaretter, samt företag som säger sig vara det bättre alternativet för miljön genom att jämföra sig med andra som är värre, enligt Jan Bertoft.

Han råder vidare att se om det finns siffror eller andra bevis för det företaget säger, exempelvis fotnoter med referenser till forskning.

Men även när det gäller siffror bör man vara uppmärksam. Om ett företag exempelvis lyfter fram att ”50 procent är återvunnet”, kan man fråga sig vad den andra halvan består i och om det handlar om 50 procent av förpackningen eller hela produkten.

Kräver skärpning

Redan 2020 visade en undersökning från EU-kommissionen att hälften av alla gröna påståenden på marknaden var vaga, vilseledande eller ogrundade – och problemet väntas växa ytterligare.

Sveriges Konsumenter vill se en regelskärpning och välkomnar att en ny lagstiftning för att begränsa gröna påståenden och märkningar är på gång i EU.

– Det kommer bli mer och mer miljöreklam i och med att kraven skärps på att företag ska vara mer miljöanpassade. Då får det inte vara vilda västern.