Att investera i höghastighetsbanor i Sverige behöver inte leda till positiva klimateffekter. Det är inte heller rimligt att motivera banorna med klimatskäl, skriver fem forskare vid KTH på DN Debatt.
I en rapport som släpps på fredagen har forskarna ur ett klimatperspektiv utvärderat olika scenarier för höghastighetsbanor.
Till exempel bygger två scenarier som analyserats på en rapport av Trafikverket tidigare i år, men de når inte koldioxidneutralitet, enligt forskarna.
”Huvudorsaken är att de inte ger någon överflyttning till järnväg förrän 2050, det vill säga först när alla transportslag ska vara klimatneutrala, enligt Sveriges klimatmål”.
Forskarna konstaterar att inget av de scenarierna ”ger någon positiv klimateffekt, givet uppdaterade antaganden om flygets teknikutveckling och bränslen”.
De har även konstruerat ett scenario för att få en positiv klimateffekt. Men det skulle bland annat innebära att banorna står klara 2035 och att full överflyttning från andra transportslag sker redan då.
”Dessa villkor är synnerligen utmanande att uppnå”, skriver forskarna.
De anser vidare att det finns goda möjligheter att öka kapaciteten i järnvägssystemet utan att investera i helt nya stambanor.
Till exempel kan kapaciteten ökas genom att köra längre tåg.
”Förbättrade nattågsförbindelser är ett annat alternativ som kan ge ett visst bidrag till utsläppsminskningar och dessutom snabbt”, skriver artikelförfattarna.
