Radar

Afghanistankännare: ”Kan bli en ny flyktingvåg till Europa”

Anders Fänge har arbetat i Afghanistan i olika omgångar sedan början av 80-talet, bland annat som landchef för Svenska Afghanistankommittén (SAK).

Afghanistan har på kort tid drabbats av flera dödliga attacker. ”Det här är en fortsättning på ett oerhört tragiskt krig”, säger Afghanistankännaren Anders Fänge.

I lördags miste omkring 60 personer livet i en attack mot en flickskola i Kabul, och på måndagen ska minst 11 personer ha dödats och 28 skadats vid en vägbomb i sydöstra Afghanistan.

Attacken mot flickskolan var den dödligaste i Afghanistan på över ett år. Nästan alla som dödades var elever på flickskolan mellan 11-15 år. Många skadade vårdas ännu på sjukhus.

– Det finns inga ord för att beskriva det som hänt. Det är bottenlös tragik och en fortsättning på ett oerhört tragiskt krig som drabbat Afghanistan under de senaste 40 åren, säger Anders Fänge, afghanistankännare och styrelsemedlem i Svenska Afghanistankommittén.

Långsam upptrappning

Han menar att det skett en långsam upptrappning av osäkerheten under flera år, men att situationen blivit ännu värre sedan februari, då USA meddelade att de drar tillbaka sina trupper. Bara de senaste månaderna har det varit skarpa attacker mot provinshuvudstäder, främst i södra delen av landet.

– Det som framförallt har uppmärksammats är riktade mord och terrorattentat mot journalister, politiker och andra som tillhör den mer urbana och västerländskt influerade miljön. Framförallt kvinnliga journalister och politiker har utsatts och dödats, säger han.

Ett offer för lördagens attack mot en afghansk flickskola begravs i Kabul
Ett offer för lördagens attack mot en afghansk flickskola begravs i Kabul. Foto: Mariam Zuhaib/AP/TT

Regeringen anklagar enligt Anders Fänge talibanerna för attackerna – som i sin tur förnekar dem.

– Det är inte säkert att talibanerna ligger bakom allt. Det kan också vara någon fraktion av talibanerna, eller IS. Men IS har försvagats och är knappast så starka eller välorganiserade att de kan genomföra något sånt här. Det finns även andra intressen inom den politiska eliten som inte är intresserade av fred eftersom kriget innebär att korruption och maktmissbruk finns kvar.

Fler militära offensiver

USA började dra ut sina styrkor den första maj och i mitten av april meddelade president Joe Biden att det ska vara klart den 11:e september. Om den afghanska regeringen når en överenskommelse med talibanerna kan det eventuellt ske tidigare – i juli. 

Anders Fänge tror att USA:s tillbakadragande med stor sannolikhet kommer att innebära fler militära offensiver från talibanernas sida – även om de haft lite mer försonliga tongångar på sistone.

– Frågan är hur regeringen kommer att kunna stå emot talibanernas attacker. Vissa menar att så länge USA stödjer regeringen med militära vapen och pengar, kan de stå emot ganska länge. Andra tror att stridsmoralen är så låg att det finns risk för en ganska snabb kollaps.

Skulle du säga att det här innebär ett förändrat säkerhetsläge i landet? 

– Ja, definitivt. Tidigare har amerikanska flyg gått in och bombat när talibaner gett sig på större manövrar som att ta provinshuvudstäder eller urbana centrum. Den afghanska arméns flygvapen är litet och har inte alls samma styrka. Det innebär en mycket större utsatthet, framförallt i urbana centrum ute i provinserna.

Flyr från talibanerna

Många i Helmandprovinsen i södra delen av landet där talibanernas styre är starkt, har redan börjat fly från provinshuvudstaden. Vad som händer där är ett tecken på vad som kan hända i resten av landet om det går illa, menar han.

– Om regeringen kollapsar kommer många av dem som är utbildade och har hållit på den gamla regimen och kanske jobbar för utländska organisationer, fly av rädsla för att talibanerna sätter åt dem. De som har pengar kan ta sig till något grannland, men de kommer försöka stå emot. Det är inte uteslutet att det blir en ny afghansk flyktingvåg till Europa.

Vissa organisationer och nätverk, bland dem Stoppa utvisningarna till Afghanistan, tycker att Migrationsverket borde göra ett nytt rättsligt ställningstagande med anledning av det förändrade säkerhetsläget i landet. De senaste rapporterna om säkerhetsläget i landet från Migrationsverkets forskningsavdelning Lifo, som tar fram landinformationsrapporter, är från januari 2019 och april 2020.

Den amerikanska flaggan halas i samband med att den amerikanska armén lämnar över en militärbas till den afghanska armén i provinsen Helmand, söndagen den 2 maj
Den amerikanska flaggan halas i samband med att den amerikanska armén lämnar över en militärbas till den afghanska armén i provinsen Helmand, söndagen den 2 maj. Foto: Afghanistans försvarsdepartement via AP/TT

– Det är klart att Migrationsverket borde göra ett nytt ställningstagande. Men deras rättsliga ställningstagande baseras mindre på verkligheten i Afghanistan och mer på en trånghjärtad svensk flyktingpolitik som inte längre kan rubriceras som humanitär, säger Anders Fänge.

– Politiker är slavar under opinionsundersökningar, inte opinionsbildare, säger han.

Men det som sägs under demonstrationer – att afghaner som deporteras skickas till en säker död, menar han, stämmer inte alltid. Har personen i fråga ett socialt skyddsnät med släktingar som stöd klarar de sig någorlunda bra.

– Men om du inte har det, är du väldigt tillspillogiven. Då blir alternativen att bli polis, gå med i armén eller bli värvad av talibanerna. Att hitta ett vanligt jobb kan du glömma. Och går du med i armén eller polisen får du några hundra dollar i månaderna, men lever samtidigt under väldigt stora risker.

"Alla är rädda för SD"

Många som skickas tillbaka till Afghanistan har växt upp i Iran och aldrig satt sin fot i Afghanistan. Då är det väldigt tveksamt att de har familjeband, menar Fänge.

– Många av dem som återbördas till Afghanistan flyr tillbaka till Europa och Frankrike där de har bättre möjligheter att få uppehållstillstånd.

Varför tror du Sveriges bedömning skiljer sig från till exempel Tysklands och Frankrikes? 

– Alla är rädda för Sverigedemokraterna. Det är en stor opinionsfråga och verkar bli den största frågan i valet. Många är rädda för att SD ska närma sig 25-30 procent igen och då svänger de upp bakom SD. Det är definitivt tydligt med Moderaterna och Kristdemokraterna. De enda som någorlunda principfast står kvar är Miljöpartiet och Vänstern.