Zoom

Motståndet växer mot höghastighetsbanan

Om tjugo år är planen att man ska kunna åka tåg mellan Stockholm och Malmö på 2,5 timmar.

Allt fler vänder sig mot den planerade höghastighetsbanan mellan Sveriges storstäder, framför allt i Skåne. Alternativen är inte utredda och nu frågar kommuner och miljöorganisationer om det är värt att offra åkermark, bygemenskaper och naturvärden för en halvtimmes kortare restid.

År 2040 ska resenärer kunna åka tåg mellan Stockholm och Malmö på 2,5 timmar och mellan Stockholm och Göteborg på 2 timmar. Det är tanken med höghastighetsbanan som Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Vänsterpartiet står bakom. Men inte minst i Skåne växer nu motståndet.

Facebookgruppen ”Stoppa höghastighetsbanan genom Skåne” har drygt 8 300 medlemmar. I arbetsgruppen för det politiskt obundna nätverket sitter bland andra Raissa Kruse och Louise Hagelberg. Även om deras respektive bostäder finns i de planerade sträckningarna betonar båda att frågan är större än enskilda individers hem.

– Jag hade gett upp mitt hem om det var rättfärdigat ur ett klimatperspektiv, men det finns ingenting som underbygger det, säger Louise Hagelberg.

Har inte utretts ordentligt

Bland annat lyfter nätverket fram Riksrevisionens granskning från 2019 där processen kring höghastighetsbanan får skarp kritik eftersom andra alternativ inte har utretts ordentligt. Förutsättningen i direktiven var att bara höghastighetståg skulle utredas. Det har lett till att debatten idag fokuserar på två val: höghastighetståg eller fortsatt flygande.

”Varje krona borde ge största möjliga klimatnytta
”Varje krona borde ge största möjliga klimatnytta. Det gör inte höghastighetsbanan. Det är ett från början borgerligt projekt om urban tillväxt, inte ett behovsprövat projekt utifrån kapacitetsökning eller att nå våra klimatmål”, säger Louise Hagelberg till vänster. Till höger: Raissa Kruse. Foton: Privata

– På nationell nivå verkar politikerna inte vara insatta i hur planeringsprocessen gått till. De svar vi får från dem är att kapaciteten är nådd och att människor måste sluta flyga, säger Louise Hagelberg.

Att flygandet måste minska och att det finns en kapacitetsbrist inte minst längst Södra stambanan är hon och Raissa Kruse överens om. Men Trafikverket har inte fått i uppdrag att utreda andra sätt att utvidga stambanan, som att bygga för lägre hastighet eller längs den befintliga sträckan. Med dessa alternativ skulle utbyggnaden få mindre konsekvenser i Skåne. Tåg som kör långsammare kräver inte lika rak räls och därför kan dragningen vara mer flexibel.

"Väldigt mycket greenwashing"

Fördelen med höghastighetståg är kortare restid.

– Ett av de främsta argumenten för höghastighetstågen är att folk inte slutar flyga om tåget tar längre tid än 2,5 timmar. Det är absurt. Fördelarna med kortade restider för vissa står inte i proportion till de oerhörda konsekvenser de får på landskapet. Klimatmässigt tycker jag att det är väldigt mycket greenwashing, säger Louise Hagelberg.

HG Wessberg från Sverigeförhandlingen presenterar förslag kring vilken sträckning höghastighetsjärnvägen ska ha
HG Wessberg från Sverigeförhandlingen presenterar förslag kring vilken sträckning höghastighetsjärnvägen ska ha. Foto: Erik Nylander/TT

Nätverkets krav är att de brister som Riksrevisionen har hittat åtgärdas, genom en bredare utredning av olika alternativ för att uppfylla transport- och klimatmålen.

– Folk blandar ihop höghastighetsbanan med järnvägsutbyggnad i allmänhet. De som är för är i regel inte insatta, de insatta är påfallande ofta emot, säger Raissa Kruse.

Flera kommuner säger nej

Kritik finns även i andra delar av Sverige: i exempelvis Borås har 700 personer gått samman för att försöka stoppa planerna. Men att motståndet har växt så snabbt just i Skåne kan bero på samrådsprocessen om olika möjliga dragningar som nyligen avslutades. Då insåg många skåningar hur många natur- och friluftsområden, kulturvärden och byar som skulle påverkas. Mellersta Skåne är tätbefolkat och har inte så mycket orörd natur kvar. Dessutom kan några av Sveriges bästa åkermarker förstöras. Därför säger Eslövs, Höörs och Hässleholms kommuner, Naturskyddsföreningen i Lund och Eslöv samt Lantbrukarnas riksförbund nej till höghastighetsbanan.

– Ostlänken och Göteborg–Borås har planerats tidigare och där är många överens om att det behövs spår i ny dragning. I Skåne ser man skadorna av nya spår så mycket tydligare mot nyttorna, säger Raissa Kruse.

Hur stor sannolikhet tror ni att det är att höghastighetsbanan byggs?

– Om jag ska vara cynisk är det väldigt svårt för politikerna att backa nu när de har propsat så mycket för detta. Det skulle vara för att de inte får ihop finansieringen. Men jag ser inte hur de ska kunna bygga utan att köra över en rad viktiga instanser samt utreda dragningen i EU-domstolen, säger Louise Hagelberg.

Att satsningen på höghastighetståg kan tas upp i EU-domstolen beror på att 18 av Sveriges 19 fladdermössarter har registrerats inom de föreslagna skånska sträckningarna. Samtliga arter är fridlysta, vilket bland annat betyder att det är förbjudet att flytta en fladdermuskoloni eller att fånga eller döda fladdermöss.

Raissa Kruse är mer optimistisk.

– Om allt rullar på kommer det att byggas – men jag känner att det finns möjlighet att påverka. Inom de flesta partierna som är för finns visst internt motstånd eftersom höghastighetsbanor står i konflikt med deras centrala värderingar. Miljöpåverkan är enorm, dragningen ökar klyftorna mellan stad och landsbygd, banorna gynnar en liten grupp som reser mycket, och klimatnyttan är minst sagt osäker, säger hon.

Höghastighetsbanan – när, var, hur?

I samband med regeringens infrastrukturproposition i april slog S och MP fast att nya stambanor ska byggas från Stockholm till Göteborg och Malmö senast 2040. Det finns inget beslut om i vilken takt de ska byggas, hur de ska byggas och vad de får kosta.
Trafikverkets senaste förslag kostar 295 miljarder kronor.
I nuvarande nationella plan för 2018–2029 finns bara tre delsträckor: Järna–Linköping (Ostlänken), Göteborg–Borås samt Hässleholm–Lund. Planerad byggstart för Ostlänken är 2022, för Göteborg–Borås 2025–2027 och Hässleholm–Lund 2027–2029.
Det blir stationer i Mölndal, Landvetter, Lund och Hässleholm. Borås, Jönköping, Linköping, Norrköping och Värnamo föreslås få höghastighetsstationer utanför centrum för att sänka kostnaderna.
Stationerna i Mölnlycke och Bollebygd har strukits och det är oklart hur det blir med stationerna i Nyköping, Skavsta, Tranås och Vagnhärad.
Ursprunget till satsningen är den borgerligt ledda Sverigeförhandlingen som avslutades 2017. Den gick ut på att bygga höghastighetsbanor för hastigheter på upp till 320 km/timme mellan Stockholm–Göteborg och Stockholm–Malmö, med stopp bland annat vid flygplatserna Skavsta och Landvetter. Storstadsregionerna och kommunerna utmed den tänkta höghastighetsbanan lovade i gengäld att bygga 285 400 nya bostäder och anslutande kollektivtrafik.