I programmet tar ni er in i en äggfabrik där hönor lever under ganska ovärdiga omständigheter, är det vanligt inom svensk äggindustri att det ser ut så?

– Idag är det ganska ovanligt med burhönsgårdar, vilket ändå är bra. Hönor i burar har det sämst, de kan knappt lyfta på vingarna. Samtidigt har även de hönor som lever i frigående system det väldigt trångt. Den gården vi tog oss in på i programmet var en stor gård med både burar och frigående system men i reklamen för sin äggproduktion nämner de bara att de har frigående hönor.

Hur mår man efter en sådan aktion?

– När man är på en aktion går man in i det helt och låter inte känslorna spela in så mycket. De kommer ofta över en efteråt när man ser på video vad man varit med om. Det är ofattbart för de flesta av oss att hönor får sitta på ett så extremt litet utrymme i hela sina liv och aldrig få se dagsljus.

"Det är så onödigt"

– Etologiprofessor Per Jensen beskriver i en nyutkommen bok hur fantastiskt nyfikna fåglar är. Om de får chansen går de runt och sprätter hela dagen och har ett starkt behov av att sandbada till exempel. Allt sådant berövas de möjlighet till. Varför? Jo, bara för att vi ska få ägg på mackan. Det är så onödigt. Vi vet ju att vi inte behöver det varken som pålägg eller i kakor och att det i dag finns många bra produkter vi kan använda istället.

Var finns de 24 hönor som ni frigav nu?

– Vi har valt att hålla det hemligt eftersom vi inte vill att polisen ska komma och hämta dem. Enligt rättssystemet räknas de som stöldgods, även om det inte är så stor risk att någon kommer att leta upp dem. Vi har fått se bilder och filmer på dem och vet att de har det bra. Jag tycker det var synd att tittarna inte fick se något från hönornas nya hem i programmet eftersom det blir så tydligt när man visar hur dramatisk skillnaden är mellan hur de hade det före och efter.

Fick ni något straff för aktionen? 

– Vi har inte hört något från polisen än. Ibland hör man ingenting alls. Det kan bero på att gården inte vill lyfta upp det eftersom det då kan komma fram ännu mer kring deras produktion. Men ofta är det så att rättssystemets kvarnar mal ganska långsamt. Ibland får vi höra något långt efteråt. Preskriptionstiden är två år.

Inte stark nog att sluta äta kött

Efter programmet har Peter Jihde uppgett att han slutat köpa ägg från burhönor och hans fru Karin har blivit vegetarian. Han har också sagt att det han såg kommer följa med honom resten av livet. Vad är ditt intryck av hans reaktion?

– Hans reaktion kändes väldigt genuin. Det var fint att han ville dela med sig av sina tankar och känslor så öppet och låta det påverka honom i vardagen. Det märktes att han gick in i det med nyfikenhet och intresse.

– Det är symptomatiskt att kvinnor går på sin övertygelse mer än män vågar göra när det gäller djuren. Peter Jihde sa att han inte var stark nog att sluta äta kött, och det är spännande. Jag tror många tänker så men kanske inte vågar uttrycka det på det sättet, utan istället kommer med svepskäl och argument för att slå bort den jobbiga känslan.

Du har efter inslaget blivit kallad terrorist i en krönika i tidningen Land, varför tror du det ni gjorde väcker så starka reaktioner?

– Det är klart att det väcker starka känslor när vi kommer och utmanar hela industrin och säger att den inte bör få finnas. Att kritisera hur hemskt djur behandlas i svenskt jordbruk väcker starka känslor. Sedan kan man också tänka sig att det är en strategi för att svartmåla oss. Det finns ju ingen värre benämning än terrorist.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.