927 fler kvinnor är vad sjukhusen hade kapacitet för födde barn på något av Stockholms sjukhus under 2020. Det visar ny statistik som region Stockholm har infört efter många års argumenterande från barnmorskor.

– De här kvinnorna har inte fått ett förberett rum utan vi har fått proppa in dem där det har gått, när vi inte kunnat hänvisa av olika skäl, säger Maria Nordén Norman, som arbetar natt som koordinator på förlossningen på Södertälje sjukhus.

De nya siffrorna synliggör en sedan länge krisartad situation i Stockholms förlossningsvård. Det är region Stockholm, som med en ny del i sin statistik för förlossningsvården, nu även påvisar ett stort mörkertal: De kvinnor som inte kunnat hänvisas trots att det är fullt. Men frågan och problemet är långtifrån nytt. Det menar Elena Bräne, vice ordförande i Svenska barnmorskeförbundet.

Nya siffror påvisar gammalt problem

– Tidigare har man fört statistik för de som hänvisats men nu har man även statistik för de som inte har gått att hänvisa. Det innebär att situationen i region Stockholm tydliggörs, säger Elena Bräne.

De kvinnor som av något skäl inte går att hänvisa kan vara kvinnor vars förlossning är så långt framskriden när de kommer till sjukhuset att man behöver ta emot dem trots att förlossningsavdelningen egentligen är fullbelagd. Detta innebär att barnmorskorna måste ta hand om ytterligare fler patienter samtidigt, att andra rum än förlossningsrum behöver användas vid födslar samt att kvinnor ibland flyttas till BB innan allt arbete runt förlossningen är helt avslutat.

– Kvinnorna behöver inte föda på gatan, de tas in och det blir en form av överbeläggning, kvinnorna får vård men resurserna behöver fördelas på fler. Detta kan ibland kan innebära risk för patientsäkerheten, säger Louise Nordström, vårdsakkunnig i obstetrik, region Stockholm.

Den här situationen har påtalats av barnmorskor i regionen under många år men det var först förra året som den inkluderades i statistiken. Resultatet visar nu att det handlar om närmare 1000 kvinnor som fött på kliniker som egentligen inte haft plats för dem. I regionen närhistoria finns nedläggningarna av de två förlossningsklinikerna Södra BB och BB Sophia, 2016. Samt beslutet att skjuta upp den planerade förlossningskliniken på St Göran, som skulle ha öppnat 2022.

LFT kontaktar Lars Rådén (M),vice ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden i Stockholm.

– Hänvisningarna är en prioriterad fråga för oss i den styrande majoriteten och vi tycker att det är bra att 95 procent av kvinnorna får föda på den klinik som är deras förstahandsval, säger Lars Rådén.

Resurstillskott ska minska hänvisningar

Han menar detta är en bra utveckling men att man inte är nöjda och att resurstillskottet till förlossningsvården om drygt 50 miljoner, ska bidra till att minska hänvisningarna.

Vad säger du till de närmare 1000 kvinnor som inte kunde hänvisas, utan födde där det egentligen inte fanns plats för dem, om att att skjuta upp förlossningskliniken på St Göran?

– Det var en korrekt bedömning, säger Lars Rådén.

Redan nu, innan årets semesterperiod har startat, beskriver barnmorskor i regionen en arbetssituation på bristningsgränsen.

– Vi har haft sjok av nätter där kvinnor blivit hänvisade till andra län för att det är så fullt i regionen, och nu är det ändå normalbemannat. Annars brukar det finnas lugnare pass men de dyker inte riktigt upp nu. Man har en klump i magen och det är som att vi springer runt och släcker eldar, säger Maria Nordén Norman.

Hon beskriver hur hon som koordinator försöker pussla och samarbetar med kollegor på andra sjukhus för att se till att patienterna kan få en plats där det både finns ett rum och en barnmorska tillgänglig. Och att patienterna även inom den egna kliniken ibland måste flyttas runt som brickor.

– En familj som var här fick flytta runt så mycket att de kallade sitt sängbord, där de hade alla sina saker, för sin husbil. Det är inte så lätt att komma igång och föda barn när man inte får boa in sig, säger, Maria Nordén Norman.

Även i övriga landet är situationen i förlossningsvården ansträngd och på många ställen har barnmorskor bytts ut mot sjuksköterskor på grund av barnmorskebristen.

Bristande migrations- och integrationspolitik har bidragit till en rad problem som Sverige i dag lider av, som parallellsamhällen med kriminalitet, parallella rättskipningssystem och religiös radikalisering, enligt Socialdemokraternas rapport.

Ett annat problem är enligt rapporten att det svenska språkets ställning har försvagats.

– Jag har mött kvinnor som befunnit sig i Sverige i 16 års tid utan att kunna prata svenska. Detta för att man inte möter myndigheter eller människor med svenska som modersmål i vardagen, som ett resultat av segregationen, säger Lawen Redar till Aftonbladet. 

Hon är Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson och menar att en orsak till att Socialdemokraterna inte har tagit problemen på allvar har varit en rädsla att förknippas med Sverigedemokraterna.

– När SD klev in i den nationella politiken 2010 behövde alla partier markera mot dem. Det har omöjliggjort en seriös integrationspolitik och debatt. Men det duger inte att frågan om integration främst får föras av ett extremnationalistiskt parti, säger Lawen Redar till tidningen.

Rapporten innehåller inte några förslag på ny politik på området integration. Det kommer i del två, som väntas bli klar våren 2024.

En stor andel svenskar vill handla miljö- och klimatvänligt, men många har svårt att se igenom falska reklampåståenden och avslöja ”greenwashing”. Det visar en ny internationell undersökning som Sveriges Konsumenter står bakom.

Greenwashing, eller grönmålning på svenska, innebär falsk eller vilseledande marknadsföring där företag eller organisationer vill ge sken av att de är mer miljövänliga än vad de faktiskt är. Ett allt vanligare fenomen, enligt Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter.

– I den här djungeln är det väldigt svårt för konsumenterna att skilja ut vad som är sant och falskt. Inte minst när det gäller begrepp som klimatneutral och klimatpositiv. som många har svårt att förstå vad det innebär. Vi tycker att det är ytterst tveksamt om de ska få användas, säger han.

Okända märken

Bertoft betonar att konsumenterna inte ska behöva vara detektiver – grundkravet är att det ska gå att lita på reklamen. Samtidigt finns några enkla knep att för att undvika den grönmålade fällan.

Det första är att titta efter godkända miljömärkningar som exempelvis Svanen, Krav eller EU-blomman och vara misstänksam mot märken man inte känner igen.

– Det finns väldigt mycket hittepåmärken på marknaden. Det finns en flora av olika egna märken som ska kunna se ut som någon sorts stämpel.

– Undersökningen visar också att väldigt många konsumenter tror att miljöreklam är godkänd eller förhandskontrollerad av myndigheterna – och så är det inte.

Fundera på bildvalet

Det andra rådet är att se upp med formuleringar som ”hållbart”, ”grönt”, eller ”växtbaserat”

– Speciellt ”hållbart”, ”grönt” och även ”miljövänligt” är väldigt luddiga begrepp som ska ge någon sorts skimmer av att det är bättre än det kanske är. Sedan ska man fundera på bildvalet. Skogar, ängar, grön färg – betyder det verkligen någonting eller är det bara ett trick?

Samma skeptiska hållning bör enligt Jan Bertoft gälla inför begrepp som ”klimatneutralt”, ”klimatkompensation” eller ”klimatpositiv”.

– Det är begrepp som är skapade mycket för att man ska tro att man ska kunna fortsätta konsumera som vanligt.

Kolla siffran

Något annat att vara vaksam på är miljöpåståenden om produkter eller tjänster som i sig är miljöfarliga, som exempelvis flyg, bilar eller cigaretter, samt företag som säger sig vara det bättre alternativet för miljön genom att jämföra sig med andra som är värre, enligt Jan Bertoft.

Han råder vidare att se om det finns siffror eller andra bevis för det företaget säger, exempelvis fotnoter med referenser till forskning.

Men även när det gäller siffror bör man vara uppmärksam. Om ett företag exempelvis lyfter fram att ”50 procent är återvunnet”, kan man fråga sig vad den andra halvan består i och om det handlar om 50 procent av förpackningen eller hela produkten.

Kräver skärpning

Redan 2020 visade en undersökning från EU-kommissionen att hälften av alla gröna påståenden på marknaden var vaga, vilseledande eller ogrundade – och problemet väntas växa ytterligare.

Sveriges Konsumenter vill se en regelskärpning och välkomnar att en ny lagstiftning för att begränsa gröna påståenden och märkningar är på gång i EU.

– Det kommer bli mer och mer miljöreklam i och med att kraven skärps på att företag ska vara mer miljöanpassade. Då får det inte vara vilda västern.