Bara några timmar efter det att M, KD, L och SD presenterat sin migrationsuppgörelse drabbade L-ledaren Nyamko Sabuni och SD-ledaren Jimmie Åkesson samman i SVT:s debatt.

– Jag går till val på en helt annan migrationspolitik än vad Nyamko står för, sade Åkesson.

Enligt SD-ledaren var migrationsuppgörelsen bara mindre dålig än den politik som regeringen föreslår.

Sabuni avvisar SD:s mål om noll asylinvandring som ”oacceptabelt” och är bestämd med att asylrätten måste värnas. Hon kritiserade i stället Åkesson för att sakna en integrationspolitik.

– Vad har du att erbjuda mer än intolerans, undrade Sabuni.

Åkesson kontrade med att Sabuni fallerade som integrationsminister i den förra Alliansregeringen.

Känslig fråga i L

Även om en klar majoritet inom Liberalerna är för att öppna för samarbete med SD så är många liberaler mycket kritiska.

Sabuni uppgav i debatten att migrationsuppgörelsen är liberal politik som hennes parti kan stå för. Enligt henne är det L som fått SD att ansluta sig till L:s politik.

Men den bilden hade inte Sabunis forna Alliansvän, centerledaren Annie Lööf. Lööf kritiserade L för att det första gemensamma utspelet med SD, M och KD handlade om att ”begränsa utsatta människors möjligheter att söka skydd i Sverige”. Lööf syftade på begränsningar i den humanitära skyddsgrunden och i rätten till familjeåterförening.

– Ska du ta hit hela världen? Är det det du tänkt, kontrade Sabuni.

Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi vill veta om Sabuni är beredd att ställa upp på SD:s förslag om att dra in barnbidrag och bostadsbidrag för nyanlända.

– Varför ska jag svara för något annat partis politik, undrade L-ledaren.

"Håller i taktpinnen"

Inför debatten hävdade statsminister Stefan Löfven (S) att migrationsuppgörelsen visar att det är Åkesson som håller i taktpinnen i det ”högerkonservativa blocket”. Efteråt säger han att uppgörelsen till viss del färgade debatten och att det var uppenbart att det var det som var meningen.

– Men vi vet ännu inte hur spelplanen kommer att se ut efter valet. Jag har sagt det förut att jag inte tycker att blockpolitik är vägen att gå, säger han.

I dagsläget verkar det saknas majoritet i riksdagen för högeroppositionens migrationsförslag. Regeringens migrationsproposition får majoritet om V och C röstar för den.

Tidigare under debatten gjorde partierna klart att de alla vill skärpa straff för att stoppa mäns våld mot kvinnor. Men det hettade till om orsakerna till mäns våld.

"Importerat värderingar"

De var när Sverigedemokraternas ledare Jimmie Åkesson hävdade att sexualbrott mot unga kvinnor i stor grad hänger ihop med invandringen.

– Vi har importerat värderingar som vi hade mer eller mindre utrotat från det här landet tidigare, sade han.

– Har man en så stor invandring från kulturer där kvinnor anses mindre värda än män, då får man sådana här problem.

Det påståendet gjorde Centerledaren Annie Lööf upprörd. Hon uppgav att kvinnor i decennier blivit misshandlade, torterade och mördade i sina hem.

– I ditt första inlägg måste du påtala att detta är ett importerat problem. Låt inte den här debatten handla om invandring. Du är helt förblindad av detta, sade hon.

"Sunkig machokultur"

Märta Stenevi (MP), som även är jämställdhetsminister, uppgav att regeringen inom kort ska presentera ett omfattande åtgärdsprogram. Hon underströk dock att man även måste se till att förebygga mäns våld mot kvinnor så att brotten inte begås över huvud taget.

Moderatledaren Ulf Kristersson sade att han gärna diskuterar mansroller och machokultur:

– Den här gamla sunkiga machokulturen, alkoholindränkt, den kommer nu med en annan machokultur, med guldklocka och dyra bilar.

Kristersson betonade dock att det i grund och botten handlar om riktigt allvarliga brott och att det därmed också handlar om rättspolitik.

– Straffa dem som begår brott, sade han.

Statsminister Stefan Löfven (S) uppgav att mäns våld mot kvinnor är både ett samhällsproblem och ett mansproblem.

Men Löfven tillade också:

– Vi behöver bland oss män en riktig diskussion om vad är manlighet. Manlighet är inte att slå. Det måste vi prata mer om bland unga pojkar.

Saknade jobben

Efter debatten var partiledarna överens om att en fråga saknades på agendan: jobben.

– Det jag hade önskat var att vi hade pratat mer om massarbetslösheten. Jag kan tycka att det är synd att vi inte kom till den stora, viktiga frågan hur Sverige ska få full sysselsättning. Det undrar människor över, säger Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar.

Hon ville inte gå in på hur partiet ställer sig till att stötta regeringens migrationspolitik.

– Vi får återkomma till hur vi kommer att rösta, men det vi är kritiska till är naturligtvis att man skapar ett A- och B-lag på arbetsmarknaden och att man splittrar familjer.

Inte heller Annie Lööf ville ge något definitivt besked till hur man ställer sig till regeringens migrationsproposition, även om hon säger att man stödjer huvudinriktningen.

– Vissa delar i den tycker vi är väldigt bra. Den breda humanitära skyddsgrunden, att man också går fram med tillfälliga uppehållstillstånd, men vi saknar till exempel möjligheten att kvalificera sig in i välfärden.

– Den har precis kommit till riksdagen och det är inte jag ensam som fattar beslut utan vår riksdagsgrupp och det ska vi göra de kommande veckorna, säger hon.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.