Radar

Mer pengar för att rädda hotade bin 

Bina behöver bli fler för att kunna bidra till pollineringen.

En tredjedel av Sveriges drygt 300 arter av humlor och bin är hotade. Nu skjuter regeringen till mer pengar för att satsa på att rädda de utrotningshotade bina. 

Naturvårdsverket har beslutat att fördela ytterligare medel till pågående projekt med åtgärder för hotade vildbin. Det rör sig om 11,9 miljoner kronor mer än tidigare beslutat för år 2021.

Pengarna ska användas för att bygga vidare på projekt som startade förra året och inom områden som fortfarande har förutsättningar för att skapa fungerande livsmiljöer för en mångfald av vilda pollinerare.

– Ett viktigt mål är att knyta samman spridda förekomster av sand och blomrikedom till ett sammanhängande nätverk av miljöer, en så kallad grön infrastruktur, där arterna lätt kan hitta föda, säger Maria Widemo, enhetschef på Artenheten, Naturvårdsverket i ett pressmeddelande. 

Brist på sandiga miljöer

Av Sveriges drygt 300 arter av humlor och bin är en tredjedel hotade. De behöver bli fler för att kunna bidra till pollineringen. Idag råder det brist på sandiga miljöer där vilda bin kan anlägga bon och blomrika miljöer där de kan få mat, samt ett landskap där mat- och boplatser ligger tillräckligt nära varandra.

Viktiga åtgärder inom projekten kommer att vara till exempel grävning för att skapa sandblottor, röjning av igenväxning, slåtter, stängsling för att kunna återinföra bete, samt sådd och utplantering av nektar- och pollenrika växter.

De län som kommer att få bidrag för fortsatta och utökade insatser är: Blekinge, Gotland, Halland, Jönköping, Kalmar, Skåne, Västra Götaland och Östergötland.

Radar

Miljöpartiets nya språkrör: Utred basinkomst nu

Om AI tar jobben kan det behöva införas en basinkomst.

Articifiell intelligens (AI) kan göra att många människor förlorar jobben. Och om det sker kan basinkomst behöva införas. Det säger Miljöpartiets nyvalda språkrör Daniel Helldén i Ekots lördagsintervju.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Radar

Norsk enighet om havsmineraler: ”Pinsamt”

Norge har sedan länge stor olje- och gasverksamhet i havet.

Bred politisk enighet har nåtts om att öppna upp Norges havsbottnar för mineralexploatering. Landet skulle därmed bli ett av de första i världen med sådan verksamhet, och miljöorganisationer dömer ut beslutet som ”pinsamt”.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.