Coronaläget i Indien har under april månad blivit allt svårare. I torsdags rapporterades fler än 3 600 dödsfall in under ett dygn, och smittspridningen skenar.

På Delhis flygplats landade i tisdags den första i raden av utlovade utländska hjälpsändningar, en brittisk last med respiratorer och syrgas. USA tillkännagav dagen därpå att man skickar utrustning till ett värde av motsvarande uppemot en miljard svenska kronor, med en första sändning innehållande 960 000 snabbtest och 100 000 munskydd redan på torsdagen.

Även från Sverige kommer hjälp i form av 120 respiratorer – något som kan ses som ett litet bidrag för att återgälda indierna för allt de har gjort för oss. Det anser Cecilia Stålsby Lundborg, professor vid Institutionen för global folkhälsa på Karolinska institutet (KI).

– Indien har under lång tid tillverkat en stor andel av de läkemedel som vi och många andra länder använder. Det har gjort att vår sjukvård har blivit billigare, eftersom de här läkemedlen kostar mindre, bland annat då de produceras med lägre löner, säger hon.

– Och när nu Indien befinner sig i ett svårt läge så är det väl väldigt rimligt att vi betalar tillbaka genom att hjälpa dem.

Ifrågasätter kritik

Stålsby Lundborg ifrågasätter bland annat kritiken som kom i slutet av mars, då Indien, som är världens största vaccintillverkare, meddelade att man bromsar exporten av covid-19-vaccin för att prioritera den inhemska befolkningen.

– Många tyckte att det var förfärligt att Indien slutade exportera vaccin. Det kan man tycka är lite konstigt, att man börjar bråka med dem och skuldbelägga dem, när det var de som hjälpte världen först, säger hon.

Läkemedelsverket uppger för TT att man inte har några data kring hur stor andel av svenska läkemedel som är tillverkade i Indien. Branschorganisationerna De forskande läkemedelsföretagen (LIF) och Föreningen för generiska läkemedel och biosimilarer (FGL) uppskattar dock båda att det rör sig om runt en tredjedel.

Överfulla sjukhus

Från många indiska städer kommer nu rapporter om överfulla sjukhus och anhöriga på desperat jakt efter syrgas och medicin åt sina covidsjuka familjemedlemmar. Krematorierna går för högvarv, och de många begravningsbålen har enligt nyhetsbyrån AFP lett till brist på trävirke.

Från och med lördag får alla åldersgrupper vaccinera sig, men flera delstater varnar för att bristande tillgång kan bli ett hinder för vaccinationsprogrammet.

Experterna tvistar om varför Indien drabbats så hårt just nu. Många har pekat på så kallade superspridartillställningar i form av religiösa högtider och valmöten, men Cecilia Stålsby Lundborg lyfter också fram faktorer kopplade till vardagslivet.

– Även i vanliga fall är det väldigt mycket folk och svårt att hålla avstånd. Hälsosystemet är också i normalfallet väldigt ansträngt, eftersom man har en dubbel börda: både traditionella infektionssjukdomar och sjukdomar kopplade till ökad livslängd, som hjärt-kärl-sjukdomar, högt blodtryck och diabetes, och dessutom brist på vårdpersonal.

"Förväntad" ökning

Hon påpekar också att de senaste veckornas ökning har skett från väldigt låga nivåer.

– Indien är jättestort, så även en väldigt liten ökning blir väldigt många människor. Hittills har man haft väldigt låga antal rapporterade fall i förhållande till befolkningen, så det var väl på ett sätt förväntat att det skulle öka, men varje drabbad individ är naturligtvis en för mycket.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.