Radar

SD vill att ny regering utreder krav för bidrag

Jimmie Åkesson och Oscar Sjöstedt i riksdagens kammarfoajé.

Sverigedemokraterna (SD) anser att bara svenska medborgare ska ha rätt till barnbidrag, bostadsbidrag och garantipension. SD vill att en borgerlig regering utreder en sådan reform.

– Om vi får inflytande över regeringen efter nästa val, vill vi att man snabbt tillsätter en utredning, säger SD-ledaren Jimmie Åkesson.

I en rapport partiet tagit fram pekar SD ut en rad bidrag och ersättningar som bara svenska medborgare och medborgare i EU/EES-länder boende i Sverige ska kunna få.

Det handlar om barnbidrag, bostadsbidrag, föräldrapenning på lägsta- och grundnivå, äldreförsörjningsstöd, bostadstillägg för pensionärer, garantipension och garantiersättning i sjuk- och aktivitets­ersättningen.

Enligt Åkesson skulle SD-rapporten kunna fungera som grund för hur en utredning om krav för att få dessa så kallade bosättningsbaserade förmåner ska se ut. Åkesson tillägger dock att han är redo att förhandla och kompromissa om direktiven.

Minskar invandring?

SD pekar i rapporten på att kostnader för ersättningar och bidrag till medborgare från länder utanför EU/EES ökat ”enormt” på senare år.

– Det är ett problem, säger Oscar Sjöstedt, SD:s ekonomisk-politiske talesperson.

SD:s huvudsyfte med förslaget är att minska Sveriges attraktionskraft på asylinvandrare.

– Många söker sig till Sverige på grund av dessa förmåner, för vi har de mest generösa systemen, säger Jimmie Åkesson.

Ytterligare ett syfte är att uppgradera värdet av ett svenskt medborgarskap och uppmuntra människor till att skaffa sig jobb och lära sig språket.

– Det ska vara ett privilegium för människor som gjort sig förtjänta av svenskt medborgarskap, säger Åkesson.

Medborgarskap ska däremot inte ha betydelse, enligt SD:s förslag, när det gäller bidrag och ersättningar som bygger på att personer arbetat och betalat skatt i Sverige. Till exempel sjukpenning eller arbetslöshetsersättning.

M: Stor samsyn

Även Moderaterna (M) vill utreda krav på att kvalificera sig för bosättningsbaserade förmåner.

– SD-förslaget ”visar att vi i stort har en samsyn om vissa av de förändringar som behövs. För det första gäller det behovet av en översyn av de förmåner och bidrag som i dag är bosättningsbaserade”, kommenterar M:s migrationspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard.

Moderaterna pekar i sitt nya integrationsprogram på behovet av att utreda kvalificeringskrav för flera bidrag.

M nämner i integrationsprogrammet dock inte kravet på medborgarskap, utan vill att nyanlända genom arbete eller permanenta uppehållstillstånd ska kvalificera sig för bosättningsbaserade bidrag och ersättningar.

Liberalerna (L) tar heller inte upp medborgarskap i sin politik utan beskriver att man vill se tydligare regler för kvalificeringen in i välfärdssystemen. Det kan bland annat handla om krav på att delta i SFI-undervisning eller andra arbetsmarknadsinsatser. Robert Hannah, integrationspolitisk talesperson, säger att SD:s förslag kommer att öka segregationen.

– Min åsikt är ganska stark om att det här förslaget inte kommer att minska utanförskapet utan tvärtom öka problemen med parallella samhällen, att människor tar straffjobb och folkbokför sig på andra adresser. Det ökar inte heller drivkrafterna till arbete.

SD-förslaget lämpar samtidigt över kostnaderna på kommunerna i stället när fler söker försörjningsstöd, enligt Hannah.

Kristdemokraterna (KD) meddelar att de analyserar förslaget och dess konsekvenser.

"Ganska kontroversiellt"

Jimmie Åkesson vill inte kalla förslaget ett krav utan ett ingångsvärde för partiet i eventuella förhandlingar längre fram med M och KD.

– Vi får nog ha viss ödmjukhet inför det faktum att det här är saker som kan upplevas som ganska kontroversiella för andra partier. Men vi har våra ingångsvärden klara i en sådan förhandling, säger han.

SD:s förslag presenterades tillsammans med partiets ekonomiska vårmotion. I motionen föreslås att kommunerna ska få en permanent höjning av statsbidraget med tio miljarder kronor årligen, att arbetsgivaravgifterna sänks med tio miljarder och att inkomstskatten sänks så att skatteklyftan mellan lön och pension försvinner. Även det förslaget kostar staten tio miljarder kronor.

SD vill finansiera förslagen bland annat genom att halvera biståndet till 0,5 procent av bruttonationalinkomsten, BNI. Tidigare har partiet velat se en minskning till 0,7 procent av BNI.

Så tycker partierna

Moderaterna pekar i sitt integrationsprogram på behovet av att utreda kvalificeringskrav för ett flertal bidrag. Till exempel för full föräldrapenning, flerbarnstillägg, omvårdnadsbidrag, assistansersättning, omställningspension och särskilt pensionstillägg.

Till skillnad från SD räknar M inte in exempelvis barnbidrag och äldreförsörjningsstöd. Däremot vill M ta bort dagens undantag för asylinvandrare, som gör det lättare att kvalificera sig för full garantipension.

M nämner i integrationsprogrammet inte heller krav på medborgarskap, utan vill att nyanlända genom arbete eller genom permanent uppehållstillstånd ska kvalificera sig för bosättningsbaserade bidrag och ersättningar.

Liberalerna anser att det behövs tydligare regler för kvalificeringen in i välfärdssystemen. De särskilda regler som finns för flyktingar, alternativt skyddsbehövande och övrigt skyddsbehövande vad gäller aktivitets- och sjukersättning samt garantipension bör tas bort.

L vill också införa en motprestation för försörjningsstöd i alla kommuner.
Kristdemokraterna vill införa ett aktivitetskrav för att människor ska kunna få ta del av försörjningsstöd. Det kan handla om att delta i utbildning, praktik eller liknande.

Även Centern har föreslagit att fler välfärdsförmåner bör göras arbetsbaserade för nyanlända. I sin budgetmotion för 2019 står att det inte är en ansvarsfull hantering av de offentliga finanserna att ”erbjuda samma generösa nivå till alla, oavsett hur mycket man bidragit till samhället”.

Radar

Gängmedlemmar ska få portas från allmänna platser

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) under en pressträff där nya verktyg i kampen mot de kriminella gängen presenterades.

Åklagare ska kunna förbjuda personer som främjar gängkriminalitet från att vistas på en viss plats. Även om de inte dömts för brott.– Syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Radar

Superlånga lastbilar ska minska utsläppen

Från 1 december blir det tillåtet med upp till 34,5 meter långa lastbilar på svenska vägar.

Som land nummer två i Europa tillåter Sverige nya superlånga lastbilar, nio meter längre än dagens ekipage. Till följd beräknas utsläppen minska.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

De längre lastbilarna kommer att tillåtas köra på totalt 590 mil statliga vägar samt ett antal kommunala anslutningsvägar. Grafik: Johan Hallnäs/TT

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.