Radar

Naturens rättigheter debatterades i Riksdagen

Rebecka Le Moine, MP.

Naturens rättigheter som en del i grundlagen. Det var en av frågorna som debatterades i Riksdagen på Moder Jords dag, den 22:a april. Rebecka Le Moine, MP, debatterade utifrån en motion som förväntas avslås den 28 april.

”I Sverige brukar vi ibland skryta med att vi har världens bästa miljölagstiftning. Men när man börjar granska våra miljölagar framgår det snart att vi gör undantag efter undantag. Det gäller totalförsvaret, gruvnäringen, det storskaliga fisket och skogsbruket. Det gäller även våra största utsläppare,” inledde Le Moine.

För att nå de nationella miljömålen behövs ett systemskifte, menar Le Moine. Hon påminde om att vi har haft våra nationella miljömål i mer än 20 år men endast uppnår ett eller kanske ett och ett halvt av dem idag.

”Vi måste därför inse att ingen ny teknik och ingen effektivisering i sig kan vända trenden. Det vi behöver nu, fru talman, är att ändra syn på naturen – helt enkelt sluta se naturen som ett dött objekt och börja se den för vad den är: ett levande subjekt fullt av liv”, sa Le Moine.

Konstitutionsutskottet har yrkat avslag för motionen. Beslutet beräknas komma den 28 april. 

"Händer jättemycket i Europa"

I minst 17 länder finns naturens rättigheter inskrivet i lag, på allt ifrån lokal till nationell nivå, dock inte i Europa eller Norden. Pella Thiel, en av de drivande i frågan i Sverige, säger:

– I Europa händer det jättemycket på området nu och i Schweiz har ett antal parlamentsledamöter nyligen föreslagit naturens rättigheter i konstitutionen, vilket alltså är detsamma som Rebecka Le Moines motion gör.

Har Europas koloniala historia något med bristen på lagstiftning på detta område att göra?

– Jag tror snarare att den världsbild som den koloniala historien kommer ur har svårt att ta till sig frågan om att naturen kan ha rättigheter. I de länder som går före, finns det urfolk med politiskt inflytande, vars förståelse av världen ligger helt i linje med att naturen har rättigheter.

Krävs press på politikerna

Exempel på länder där naturens rättigheter finns inskrivet i lag på olika nivåer är Ecuador (i grundlagen), Nya Zeeland, Uganda och USA. För att ett systemskifte ska komma till stånd här i Sverige krävs ett mångårigt arbete från civilsamhälle, miljörörelsen och press på politikerna, säger Le Moine.

– Jag tycker såklart att det är tråkigt att motionen avslås men jag var också väl medveten om att det skulle hända. Varken Miljöpartiet eller Socialdemokraterna röstar för naturens rättigheter.

Miljöpartiet har inte tagit ställning för att driva frågan om naturens rättigheter, men flera partikollegor har valt att stå bakom motionen tillsammans med Le Moine.

– Det här är inga småsaker, vi försöker ju skifta världssynen, världsordningen från det antropocentriska till det ekocentriska och de flesta partier växer ju ur en antipocentrisk idé.

Samtidigt är hon övertygad om att förändringen kommer att komma.

– Många saker klassas som omöjliga fram till dagen då det har hänt så ja, jag är övertygad om att vi kommer att inse att vi inte är de enda levande varelserna med rättigheter, säger hon.

Motionen Naturens rättigheter

I motionen (2019/20:3306 av Rebecka Le Moine m.fl.)  yrkas på att Sveriges regeringsform kompletteras under 2 kap. Grundläggande fri- och rättigheter med en ny paragraf, Skydd av naturen med denna text:

Naturen, inklusive ekosystem och inhemska arter, ska garanteras följande rättigheter:
rätten att naturligt existera, blomstra, regenerera och utvecklas,
rätten till restaurering, återhämtning och bevarande, och
rätten att utföra sina naturliga funktioner.

I detta lagförslag ska man inte tolka in att naturen har några skyldigheter, krav eller ansvar.