Energi · Recension

Om flyktingidentitet i en krass konstvärld

The man who sold his skin är Tunisiens första nominering till en Oscar.

Oscarsnominerade The man who sold his skin manar till frågor om vad frihet är och vad frihet är värt. Sam Alis villkor delas av miljontals flyktingar världen över – något som skildras både på ett elegant, smart och tankeväckande sätt.

Filmen handlar om Sam Ali, som tvingas fly från kriget i Syrien till Libanon. Där jobbar han på en kycklingfabrik och drömmer om att ta sig till Europa för att förenas med sin stora kärlek, Abeer.

På kvällstid går han på lyxiga vernissager för att äta och dricka gratis. En kväll träffar han den hyllade konstnären Jeffrey Godefroi, som kommer med ett erbjudande.
”Vill du ha min själ?” frågar Sam. 
”Jag vill ha din rygg”, svarar konstnären.

Jeffrey Godefroi vill tatuera in ett Schengenvisum på Sams rygg och ställa ut honom som ett levande konstverk. I utbyte får han ett visum till Europa och gratis husrum i Belgien, där Abeer finns.

Överenskommelsen leder till en rad olika förvecklingar. Många scener är rejält tillspetsade, som till exempel när Sams rygg köps upp av en stenrik schweizisk samlare och en försäkringsexpert förklarar för en nyhetsreporter vad som skulle gälla om Sam blev sjuk och omkom. Skulle han dö av cancer är det inga större problem, men om han omkommer i en explosion däremot blir det knepigare, förklarar experten.

Under filmens gång förflyttas vi mellan finsalonger och mer miserabla miljöer, som kycklingfabriken och fängelser. Ibland påminner den om Ruben Östlunds The Square, dels estetiskt, dels i det sätt den behandlar frågor kring människors beteende, identitet, moral och rättigheter.

Framförallt väcker filmen tankar om vad frihet är, och vad frihet är värt. Vi blir påminda om stigmatiseringen av flyktingar och hur flyktingidentiteten blir överordnad andra attribut. Råkar du ha oturen att bli flykting spelar det inte längre någon roll vem du är i övrigt, då blir din flyktingstatus avgörande för vilka rättigheter och värde du har i omvärldens ögon.

Filmen skulle kunna vara gjord för 40 år sedan, som ett icke-önskvärt och orealistiskt framtidsscenario. Nu vet vi att det inte är en låtsasvärld vi ser i filmen, utan att Sams villkor delas av miljontals flyktingar världen över – något som skildras på ett elegant, smart och tankeväckande sätt.

Vissa scener är kanske lite övertydliga men på det stora hela är det en högst sevärd och annorlunda film. Inte minst Yahya Mahaynis (Sam) mångfacetterade känsloregister gör att vi aldrig tappar intresset.

The man who sold his skin

Regissör: Kaouther Ben Hania 
Premiär: 23 april på Folkets Bio 
Oscarsnominerad i kategorin bästa internationella film. 
Filmen är en samproduktion med Sverige (bland flera andra länder).