Zoom

”Kalhyggen är inte förenligt med kristen tro”

Kyrkans skogar bör brukas som kontinuitetsskogar med kallhyggesfria metoder, anser Mask.

I sista stund dök tillräckligt många – 300 – namnunderskrifter upp i Ulrika Karlssons brevlåda i Umeå. De skickades snabbt vidare till Kyrkostyrelsen och nu kandiderar Mask, Miljövännerna i Svenska kyrkan, till kyrkovalet i september.

Det var den 28:e mars i år som Ulrika Karlsson och Edvin Ljungberg beslutade att Mask ville ställa upp i kyrkovalet, i alla fall på regional nivå i Luleå stift. I dag står det klart att Mask kandiderar till kyrkovalets alla tre nivåer: Kyrkomötet, stiftsfullmäktige och till kyrkofullmäktige i Umeå.

– Vi fick ett sådant starkt stöd runt om i landet för våra idéer, så då bestämde vi att ställa upp där vi kan, säger Ulrika Karlsson.

Mask vill bland annat att kyrkan ändrar sitt sätt att sköta skogen och att stora kalhyggen inte bör få finnas på kyrkans mark. De vill också att kyrkan blir mer jämställd, att kyrkans personal ska resa markbundet om resor behövs och att kyrktaken pryds av solpaneler.

"Ett kalhygge släcker liv"

På gruppens Facebooksida blir Masks korta och intensiva resa tydlig. Den 28:e mars står det: ”Vi behöver ert stöd! Får vi 300 underskrifter som stöder oss så kan vi ställa upp till kyrkomötet. Det vore coolt! Vill du stödja oss med en namnteckning? Tycker du att miljöfrågor ska prioriteras av kyrkan? Skicka brevet snart, det behöver komma fram nästa vecka!

– Oavsett hur mycket eller lite du tror på gud så är det uppenbart att kalhyggen inte är förenliga med den kristna tron. Ett kalhygge släcker liv, säger Ulrika Karlsson som menar att det finns hållbara sätt att sköta skogen på.

Dels ska naturskogar och gammelskogar bevaras och sedan behöver kyrkans skogar brukas som så kallade kontinuitetsskogar, med kallhyggesfria metoder. Därutöver vill Mask också att kyrkan verkligen ska lyssna på samerna och ta till sig vad de har att säga om sina renbetesmarker.

– Kyrkan är Sveriges femte största skogsägare och till skillnad från stora skogsbolag är kyrkan demokratisk och du kan vara med och påverka. Vårt miljöengagemang är bredare än skogen, men det var i den det började, berättar Ulrika Karlsson.

Fick brev från hela Sverige

En dryg vecka senare, den sjunde april står det på FB-sidan att gruppen bara har 200 namnunderskrifter, men att ytterligare 40 är på väg från Småland. När det skrivs är det inte ens en vecka kvar till dess att Ulrika Karlsson ska skicka in 300 underskrifter till Kyrkostyrelsen för att kunna kandidera.

Ulrika Karlsson, initiativtagare till Mask
Ulrika Karlsson, initiativtagare till Mask. Foto: privat

– De sista dagarna fick jag brev från hela Sverige med folk som hade skrivit sina namnteckningar. Jag vill verkligen tacka hela Sveriges miljörörelse som spridit uppmaningen om namnunderskrifter. Det är fantastiskt, säger Ulrika Karlsson.

Nästa uppmaning på FB är att alla som är medlemmar i kyrkan går och röstar i valet i den 19:e september.

– Det är viktigt att folk i miljörörelsen och den politiska vänstern, stannar kvar som medlemmar i svenska kyrkan och röstar. Det finns odemokratiska krafter och grupper som annars kan få alldeles för stort utrymme i kyrkan. Det är viktigare än någonsin att använda sin rösträtt, menar Ulrika Karlsson.

Vill påverka kyrkans skogsskötsel

– Kyrkan gör fantastiska saker, säger Ulrika Karlsson och berättar om hur församlingar tar hand om människor i behov och hur den är en fin mötesplats med plats för reflektion och existentiella tankar.

– Det är precis det här som vi behöver mer av i en omställning. Kyrkan står för gemenskap och omtanke om varandra. Det är de här värderingarna som vi måste uppvärdera istället för dagens samhälle som manar till ständig konsumism.

Ulrika Karlsson tror inte att hon är mer kyrklig än nån annan, men hon går till kyrkan ibland.

– Jag kommer från miljörörelsen och ser möjligheter att påverka kyrkans skogsskötsel och miljöarbete till det bättre.

Idag heter gruppen Mask men kommer i vecka 17 att byta namn då det finns risk att deras namn sammanblandas med andra miljö-grupper inom kyrkan.

Om kyrkovalet

Svenska kyrkan är Sveriges största trossamfund med 5,8 miljoner medlemmar. För 21 år sedan skildes Svenska kyrkan från svenska staten och sedan dess ansvarar kyrkan för själva kyrkovalet, som äger rum vart fjärde år. 

I kyrkovalet röstar du om:
Vad kyrkan ska göra – den strategiska inriktningen. 
Vad det får kosta – budgeten och fördelningen av resurser. 
Hur det går under tiden – att följa upp och utvärdera den grundläggande uppgiften: att fira gudstjänst, undervisa i och berätta om kristen tro, och att möta och hjälpa utsatta människor. 

Medlemmarna i Svenska kyrkan röstar fram representanter till tre olika nivåer: kyrkomötet, stiftsfullmäktige och kyrkofullmäktige, vilket motsvarar nationell, regional och lokal nivå.

Till kyrkomötet, det högst beslutande organet, finns 249 direktvalda platser. Det finns till exempel ingen fyraprocentsspärr som vid riksdagsvalet. För att få ett mandat krävs cirka 0,4 procent av rösterna. Om lika många röstar i årets kyrkoval som gjorde det i det förra så skulle det krävas omkring 4000 röster för att få ett mandat. Vid förra kyrkovalet, 2017, röstade ungefär en miljon medlemmar i Svenska kyrkan. 

I kyrkovals-sammanhang talas det om så kallade nomineringsgrupper. Slarvigt uttryckt kan man säga att de är motsvarigheten till det som i riksdagsval kallas för partier, men kyrkan använder beteckningen nomineringsgrupp eftersom det inte alltid är samma som ett politiskt parti.
Källa: Svenska kyrkan