Forskning har sedan tidigare visat att rehabilitering i trädgård med inslag av djur och natur kan vara avgörande för personer sjukskrivna med utmattningssyndrom. Men det går trögt att sprida konceptet natur på recept i landet.

Naturunderstödd rehabilitering på recept (NUR) har potentialen att växa och bli lika vanligt som fysisk aktivitet på recept, men hittills har evidensen inte fått politiker och regioner att satsa över hela landet.

Sjuksköterskan och trädgårdsmästaren Elisabeth G Wahlgren har drivit NUR-projekt och menar att det finns många som har kompetensen och viljan, men att den politiska viljan saknas.

– Det krävs bättre förutsättningar i form av en nationell samverkan, politiska beslut och en fungerande infrastruktur för att den här typen av insatser ska skrivas ut på recept, likt FaR – fysisk aktivitet på recept. Det ska inte spela någon roll var i landet du bor, du ska få samma möjlighet till rehabilitering och behandling oavsett, säger hon i ett pressmeddelande.

Tiden på landet en nystart

I en ny rapport från SLU har hon tillsammans med tre andra forskare beskrivit en metod för NUR på lantgård med ett interdisciplinärt vårdteam.

Vårdteamet bestod av fyra personer med följande professioner;  trädgårdsmästare, sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, symboldrama-terapeut och en läkare.

Teamet fick en bra uppfattning om patienternas styrkor och svagheter och kunde tillsammans med patienten sätta upp nya mål mot arbete. Flera uttryckte att tiden på lantgården var en nystart i deras liv efter en ofta lång sjukskrivning.

– Patienterna beskrev att de fick insikt, kunskap och förståelse tack vare teamet med både ”vit” (konventionell) vårdkunskap och ”grön” trädgårdsmästarkunskap, berättar Wahlgren.

Studien genomfördes på en gård utanför Lidköping där det bland annat fanns ett samlingsrum med öppen eld, växthus med rinnande vatten och en varierad trädgård.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.