På fredagen frågas socialminister Lena Hallengren (S) ut om regeringens coronahantering i riksdagens konstitutionsutskott (KU). Det kan bli en lång sittning.
Utskottets ledamöter vill höra henne i elva olika ärenden. Det rör sig om allt från tillgång på skyddsmaterial, testning och smittspårning till besöksförbud på äldreboenden.
Det handlar även om pandemilagen, om vad regeringens strategi var och vem som bestämde den. Hallengrens deltagande vid Coronakommissionens presentation av sin första, mot regeringen starkt kritiska rapport, tas sannolikt upp.
KU:s granskning av regeringens och statsrådens agerande under pandemin inleddes före påsk med ett slags förövning. För att få underlag inför ministerutfrågningarna var det då ett antal generaldirektörer som har och har haft centrala roller under pandemin som fick frågor.
Samma strategi
Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson vände sig mot uppfattningen att strategin hade förändrats under pandemins gång.
– Det är samma strategi som gällt hela tiden: Pressa ned smittspridningen i samhället så att sjukvården klarar sig och särskilt skydda de grupper som riskerar att råka illa ut, sade Carlson.
Han tillade att det däremot fanns de som trodde att man kunde få ut smittan helt genom att stänga ned samhället. Men det trodde inte hans myndighet och det har visat sig vara rätt, hävdade han.
Ville ha mer
Dan Eliasson, nu generaldirektör i regeringskansliet och tidigare chef för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), sade att han hade velat se tidigare åtgärder mot smittan. MSB tryckte på flera gånger för fler och snabbare åtgärder, enligt honom.
– Det fanns en mängd situationer där jag gärna sett mer och snabbare åtgärder. Men det ligger i en samhällsskyddande myndighets natur att hellre vara Krösa-Maja och ropa tyfus än att vara Bagdad-Bob och inte erkänna stridsvagnarna som rullar in. Sen kan vi inte tro att vi får allt vi vill ha, sade Eliasson.
