Deltagarna kom från flera nätverk av ursprungsfolk som kämpar mot de gas- och oljeledningar, som exempelvis Dakota Access pipeline och Keystone XL, som planeras eller redan dragits över deras marker och genom känsliga vatten- och naturområden.

Ungdomarna samlades först utanför den amerikanska myndigheten Army corps of engineers (Förenta staternas arméingenjörkår) som har ansvar för bland annat infrastrukturprojekt i landet. De lyfte där att 400 000 personer har skrivit på en namninsamling som uppmanar myndigheten att dra tillbaka byggtillståndet för oljeledningen som kallas Line 3 i Minnesota (se nedan).

Hotet som en "svart orm"

De gick sedan till Black lives matter-torget bärandes en 90 meter lång ”svart orm” som representerade hotet från oljeledningarna.

”Men de här aktionerna tar vi kraven på att stoppa de här (olje- och gas)ledningarna direkt till Washington DC, med hänvisning till president Bidens uttalade åtagande för att agera mot klimatkrisen, att eftersträva miljörättvisa och respektera rättigheterna för ursprungsfolk.” skriver organisationerna i ett pressmeddelande. 

Det är fem olika pipelineprojekt som ungdomarna särskilt lyfter då presidenten och hans administration har möjlighet att få dem godkända, skrotade, eller fördröjda, rapporterar E&E News. 

1. Keystone XL

Keystone XL skulle transportera olja från de omdiskuterade oljesandsområdena i Kanada ner till Mexikanska golfen. En stor del av pipelinen är redan byggd på den kanadensiska sidan, men Biden har möjlighet att dra tillbaka godkännandet för dragningen in i USA, något som han lovade att göra under valkampanjen förra året.

2. Dakota Access

Dakota Access pipeline fick mycket uppmärksamhet under protesterna 2016. Den bär råolja från North Dakota till Illinois och det pågår en domstolsprocess om huruvida den bör stängas av, då det enligt en federal åklagare inte har gjorts en tillräckligt omfattande utredning om dess miljöpåverkan. Donald Trump tryckte på för att projektet skulle färdigställas 2018 och har låtit verksamheten pågå utan ett giltigt tillstånd (på grund av rättsprocessen). Joe Biden har möjlighet att när som helst stänga ner den.

3. Mountain Valley

Mountain Valley pipeline är tänkt att gå från West Virginia till södra Virginia med naturgas. Byggprocessen har till viss del påbörjats men projektet har försenats då ägarna har haft svårt att få bygg- och miljötillstånd. 

4. Line 5 i Michigan

Line 5 i Michigan är en oljeledning som också har lyfts till domstol då det uppstått en konflikt mellan energibolaget och den lokala guvernören om säkerheten för sjöarna Lake Michigan och Lake Huron. Detta ger Bidens administration en möjlighet att stärka lokala myndigheter gentemot energibolagen.

5. Line 3 i Minnesota

Line 3 i Minnesota är ett projekt som redan har godkänts och som handlar om att byta ut och utöka kapaciteten i de ledningar som transporterar råolja från oljesandsområdena i Kanada till Wisconsin i USA. Amerikanska myndigheter har bland annat godkänt att ledningen korsar mer än 200 sjöar och vattendrag i Minnesota och ursprungsfolk och miljöorganisationer har utan framgång försökt överklaga beslutet om ledningens sträckning.  

Bristande migrations- och integrationspolitik har bidragit till en rad problem som Sverige i dag lider av, som parallellsamhällen med kriminalitet, parallella rättskipningssystem och religiös radikalisering, enligt Socialdemokraternas rapport.

Ett annat problem är enligt rapporten att det svenska språkets ställning har försvagats.

– Jag har mött kvinnor som befunnit sig i Sverige i 16 års tid utan att kunna prata svenska. Detta för att man inte möter myndigheter eller människor med svenska som modersmål i vardagen, som ett resultat av segregationen, säger Lawen Redar till Aftonbladet. 

Hon är Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson och menar att en orsak till att Socialdemokraterna inte har tagit problemen på allvar har varit en rädsla att förknippas med Sverigedemokraterna.

– När SD klev in i den nationella politiken 2010 behövde alla partier markera mot dem. Det har omöjliggjort en seriös integrationspolitik och debatt. Men det duger inte att frågan om integration främst får föras av ett extremnationalistiskt parti, säger Lawen Redar till tidningen.

Rapporten innehåller inte några förslag på ny politik på området integration. Det kommer i del två, som väntas bli klar våren 2024.

En stor andel svenskar vill handla miljö- och klimatvänligt, men många har svårt att se igenom falska reklampåståenden och avslöja ”greenwashing”. Det visar en ny internationell undersökning som Sveriges Konsumenter står bakom.

Greenwashing, eller grönmålning på svenska, innebär falsk eller vilseledande marknadsföring där företag eller organisationer vill ge sken av att de är mer miljövänliga än vad de faktiskt är. Ett allt vanligare fenomen, enligt Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter.

– I den här djungeln är det väldigt svårt för konsumenterna att skilja ut vad som är sant och falskt. Inte minst när det gäller begrepp som klimatneutral och klimatpositiv. som många har svårt att förstå vad det innebär. Vi tycker att det är ytterst tveksamt om de ska få användas, säger han.

Okända märken

Bertoft betonar att konsumenterna inte ska behöva vara detektiver – grundkravet är att det ska gå att lita på reklamen. Samtidigt finns några enkla knep att för att undvika den grönmålade fällan.

Det första är att titta efter godkända miljömärkningar som exempelvis Svanen, Krav eller EU-blomman och vara misstänksam mot märken man inte känner igen.

– Det finns väldigt mycket hittepåmärken på marknaden. Det finns en flora av olika egna märken som ska kunna se ut som någon sorts stämpel.

– Undersökningen visar också att väldigt många konsumenter tror att miljöreklam är godkänd eller förhandskontrollerad av myndigheterna – och så är det inte.

Fundera på bildvalet

Det andra rådet är att se upp med formuleringar som ”hållbart”, ”grönt”, eller ”växtbaserat”

– Speciellt ”hållbart”, ”grönt” och även ”miljövänligt” är väldigt luddiga begrepp som ska ge någon sorts skimmer av att det är bättre än det kanske är. Sedan ska man fundera på bildvalet. Skogar, ängar, grön färg – betyder det verkligen någonting eller är det bara ett trick?

Samma skeptiska hållning bör enligt Jan Bertoft gälla inför begrepp som ”klimatneutralt”, ”klimatkompensation” eller ”klimatpositiv”.

– Det är begrepp som är skapade mycket för att man ska tro att man ska kunna fortsätta konsumera som vanligt.

Kolla siffran

Något annat att vara vaksam på är miljöpåståenden om produkter eller tjänster som i sig är miljöfarliga, som exempelvis flyg, bilar eller cigaretter, samt företag som säger sig vara det bättre alternativet för miljön genom att jämföra sig med andra som är värre, enligt Jan Bertoft.

Han råder vidare att se om det finns siffror eller andra bevis för det företaget säger, exempelvis fotnoter med referenser till forskning.

Men även när det gäller siffror bör man vara uppmärksam. Om ett företag exempelvis lyfter fram att ”50 procent är återvunnet”, kan man fråga sig vad den andra halvan består i och om det handlar om 50 procent av förpackningen eller hela produkten.

Kräver skärpning

Redan 2020 visade en undersökning från EU-kommissionen att hälften av alla gröna påståenden på marknaden var vaga, vilseledande eller ogrundade – och problemet väntas växa ytterligare.

Sveriges Konsumenter vill se en regelskärpning och välkomnar att en ny lagstiftning för att begränsa gröna påståenden och märkningar är på gång i EU.

– Det kommer bli mer och mer miljöreklam i och med att kraven skärps på att företag ska vara mer miljöanpassade. Då får det inte vara vilda västern.