De olika förslagen uppgår till sammanlagt nästan sju miljarder kronor och finns med i en extra ändringsbudget och i vårändringsbudgeten för 2021.

– Vi har varit tydliga från början. När det handlar om att vårda, minska smittspridning eller vaccinera så får inte pengar stå i vägen, säger finansminister Magdalena Andersson (S).

Regionerna får två miljarder kronor ytterligare för vård av covidpatienter och för att klara av den ordinarie vård som skjutits upp på grund av pandemin. Sedan tidigare har regionerna utlovats fyra miljarder till det ändamålet för 2021. De nya pengarna ska fördelas på samma sätt mellan regionerna som tidigare.

Regeringen vill också fylla på medlen till testning och smittspårning. Riksdagen har sedan tidigare klubbat 8,9 miljarder kronor för det. Nu föreslås att ytterligare 1,65 miljarder avsätts.

Regeringen föreslår även 1,7 miljarder till inköp av vaccin och till vaccinationsarbetet, utöver de 6,8 miljarder som redan avsatts för 2021.

Stöd till sjuka

Samtidigt vill regeringen förlänga flera stöd till enskilda som ingår i riskgrupper eller blivit sjuka, till 30 juni 2021. Förlängningarna kopplas också till vaccinmålet.

– Det vill säga de här stöden kommer att förlängas så länge som vaccinationsmålet inte är uppnått, säger biträdande finansminister Åsa Lindhagen (MP).

Till exempel förlängs ersättningen för karensavdraget i sjukförsäkringen, samt ersättningen till egenföretagare för deras 14 första karensdagar.

– Du ska inte behöva tveka om att stanna hemma om du blir sjuk, säger Lindhagen.

Fram till åtminstone sista juni kommer det inte heller att krävas läkarintyg under de första 14 dagarna vid sjukdom.

Förlängt undantag

Möjligheten till ersättning för vissa riskgrupper och vissa anhöriga till riskgrupper som behöver stanna hemma för att undvika smitta förlängs också. Liksom viss tillfällig föräldrapenning när skola eller förskola stänger på grund av pandemin.

De som drabbats av inställd vård eller rehabilitering på grund av pandemin och är sjukskrivna, får förlängt undantag från vissa krav för sjukpennning.
Det handlar om att det ska prövas om den sjukskrivne kan ha annat ”normalt förekommande arbete” efter 180 dagar och efter 365 dagar. Undantaget från de prövningarna förlängs till 31 december 2021.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

I Sverige dör ungefär 900 människor av narkotika- eller läkemedelsförgiftning varje år. Vanligaste orsaken är just opioider, som till exempel heroin eller fentanyl.

Nässprayen naloxon fungerar som ett motgift mot alla sorters opioider. I dag får naloxon bara skrivas ut av läkare och sjuksköterskor direkt till personer som är i riskzonen för överdos.

Men redan inom några månader skulle naloxon kunna finnas att köpa receptfritt på apotek runt om i Sverige, enligt socialministern.

Orsaken är att Läkemedelsverket ändrar sin bedömning att lagen inte tillåter att naloxon säljs receptfritt.

Apotekspersonal ger instruktioner

Så sent som för ett år sedan sade Läkemedelsverket nej till receptfritt naloxon. Orsaken var att den som får läkemedlet måste få information om hur det ska användas. Lösningen som Läkemedelsverket kommit fram till är att apotekspersonalen står för de instruktionerna.

– En av de viktigaste sakerna är att man bara får spreja en gång, förpackningen innehåller bara en dos. Det skiljer sig från andra typer av nässprejer som man kanske provsprejar innan man använder, säger Paulina Tuvendal, senior utredare vid Läkemedelsverket.

Dessutom måste den som ger naloxon alltid ringa 112. Naloxon fungerar som ett motgift vid opioidöverdos men den effekten kan vara otillräcklig.

Innan naloxon kan börja säljas på apotek krävs att ett företag som tillverkar läkemedlet inkommer med en ansökan, säger socialminister Jakob Forssmed.